2020 var året när de problem vi normalt följer på tryggt avstånd kom oss in på livet

17.12.2020
Nicklas Storbjörk är ansvarig redaktör på Kyrkpressen.

Är det någon som längre kommer ihåg det? För ett år sedan vid den här tiden fylldes tidningar och Facebook-flöden av tillbakablickar på det decennium vi snart skulle lägga bakom oss. Vilka låtar som präglat tiotalet, vilka trender som definierat årtiondet. Och så vidare. Med tillförsikt och höga förväntningar såg vi fram emot att stiga in i ett nytt årtionde.

Vilken skillnad tolv månader ändå kan göra. När man tänker tillbaka känns det som att tiden för ett år sedan präglades av någon slags kollektiv ungdomlig, sorglös iver. 2020 blev året när vi som samhälle tvingades ta steget ur bekymmerslös ungdom och in i ett vuxenliv fyllt av ansvar, förväntningar och plikter.

Vem hade för ett år sedan kunnat ana vad som väntade runt hörnet. Att ord som asymtomatisk, superspridare och aerosoler några månader senare skulle vara invanda ord i vår vokabulär. Att samhällen skulle stängas ner och rapporter om överfulla sjukhus och dödsoffer i tusental skulle fylla nyhetssändningarna. Att munskydd skulle bli en del av vår vardag.

Så nej, det första året i det nya årtiondet blev knappast som någon av oss tänkt det. Men det blev åtminstone en tankeställare. För visst, det är lätt att i nostalgi glorifiera tiden före pandemin som sorglös. Det fanns problem också då. Men likväl, 2020 var något annat. Det var året när de problem vi normalt följer på tryggt avstånd i vår tv-soffa kom oss in på livet.

Man borde vara försiktig med att orera kring vilka lärdomar vi kan och kommer dra av det här på längre sikt. Vis av historien brukar människan vara en glömsk varelse. Kanske man ändå får slänga in en förhoppning om att vår förmåga till både empati och tacksamhet skulle vara större när vi i framtiden, tillbakalutade i våra tv-soffor, ser rapportering från någon oroshärd i något avlägset hörn av världen.

Nicklas Storbjörk

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35