Det känns bra att bli förförd av en diktator och hans budskap. Många människor genom historien har frivilligt och entusiastiskt valt att stöda en blivande tyrann. Med kraftfull och myndig röst lovar han att strida för dem. ”Vi har en fiende. Det är deras fel!” säger den blivande diktatorn. ”De är orsaken till våra problem. De vill förstöra allt som är värdefullt. Vi är förtryckta. Våra värderingar trampas på. Men vi är värda bättre! Någon måste stoppa dem. Jag ska strida för oss. Jag ska göra oss mäktiga igen. Ni kan inte lita på dem. Men ni kan lita på mig. Vi är viktigare än dem!”
Det finns alltid potentiella diktatorer, som gärna skulle stiga fram om historien bara gav dem en chans. Men i ett samhälle med fungerande demokratiskt immunförsvar förblir sådana röster harmlösa. Det finns alltid någon sur gubbe som väsnas, men ingen tar honom på särskilt stort allvar. Så ska det vara.
Men nu verkar det vara allt flera som börjat lyssna till sådana röster. Också många kristna här i Finland verkar ha tappat sitt demokratiska immunförsvar. Känner vi verkligen inte igen de här splittrande och hatiska rösterna? För att hålla immunförsvaret friskt behöver vi minnas historien.
Nu är det advent. Vi väntar då på en väldigt annorlunda ledare, som kom ödmjukt för att tjäna och uppoffra. ”Saliga är de som skapar frid” sade Jesus. Det är ett aktivt verb, att ”göra fred”. Det handlar inte om en kamp mellan ”dem” och ”oss”. Vi har utmaningar att lösa, tillsammans.
Vi som är kristna ärar inte Gud genom att vara naiva och lättlurade. Vi behöver känna igen lögner, konspirationsteorier och propaganda. Sluta sprida dem. Jesus vill skapa sin frid i oss och han sänder oss att skapa frid där vi är. Låt honom komma nära. Adventus Domini, kom Herre.
