Man hatar kanske den sexuella förövaren, men man hatar troligtvis mest sig själv

28.09.2020
Maria Sundblom Lindberg är psykoterapeut, präst och publicist.

Det är den absolut vackraste sommardagen. Det är slarvig pyjamas och en gigantisk kaffe. Barnens fötter hörs från vinden men de är inte på väg ner. Jag lägger blekta kuddar bakom ryggen, äter smörgås med åländsk ost. Den alldeles för färggranna vimpeln fladdrar mot molnfri himmel och radion står på i det öppna fönstret.

”Jag tänker inte längre automatiskt svara ”Bra” då någon frågar hur jag mår. Jag tänker inte längre känna mig skyldig. Och jag tänker inte längre leva med skammen. Priset jag betalat för de sexuella övergreppen jag utsattes för i min barndom har varit för högt. Jag kommer aldrig att kunna lämna det bakom mig. Och jag kommer säkert alltid att i någon form tvingas leva med ångesten, obehaget, osäkerheten, ilskan, trycket över bröstet och med depressionen.”

"Och jag tänker inte längre leva med skammen. Priset jag betalat för de sexuella övergreppen jag utsattes för i min barndom har varit för högt."

Han har burit sin historia så länge och med tiden skalat bort både ursäkter och bisatser så meningarna går rakt in. Jag sitter ihopkrupen och fokuserar på omålade plankor och vilsna myror för att jag nästan kräks av påminnelsen om att konsekvensen av ett sexuellt övergrepp är livslång. Det som är EN kränkande och våldsam handling hos en förövare förändrar offrets liv för alltid. Inte kanske så att man aktivt tänker på det varje dag utan så att man förändras som människa. Man blir argare, ledsnare, svårare och ensammare. Man hatar kanske förövaren men man hatar troligtvis mest sig själv.

"Sexuella övergrepp har funnits i alla tider och överallt och konsekvenserna av dem, ångest och självhat, är gemensamma nämnare för dem som varit utsatta."

Sexuella övergrepp har funnits i alla tider och överallt och konsekvenserna av dem, ångest och självhat, är gemensamma nämnare för dem som varit utsatta. #metoo-rörelsen var första gången som kvinnor i alla åldrar och över hela världen öppet började dela berättelser om hur chefer, farsor, vänner, kolleger, kusiner, partners, brorsor och okända hade utsatt dem för saker som inte gick att glömma. Vitt skilda individer som både kränkt och blivit kränkta, men samtidigt ett tydligt mönster och en samhällelig eller organisatorisk struktur som gjort det möjligt.

De sexuella övergrepp som pågår i den katolska kyrkan är chockerande exempel på detta, men även i vår egen kyrka utsätts barn och unga för sexuellt våld och sexuellt utnyttjande. Och sällan är det de mest trygga kidsen som fallit offer för hänsynslösa vuxnas sexualitet utan det är barnen som inte har haft råd att avstå från närhet och intresse som blir offren. Det gör det hemska outhärdligt. Det är motsatsen till kristet liv.

Maria Sundblom Lindberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06