Hundrafemtio miljoner sökes

23.08.2012
Det var år 1948. Fyraåringen stod och gapade upp mot tornet. Tolv våningar! ”Nu är dethär sjukhuset färdigt och heter Barnets borg”, förklarade min mamma. Pastellfärgade reliefer prydde tornet. Det var så vackert.
Vi bodde just runt hörnet på den tiden. Ibland kom vi för att se kungliga gäster och andra högdjur, som körde till dörren i svarta bilar och lotsades in för att se hur exemplariskt Finland skötte sina barn efter kriget.

Jag traskade dagligen förbi byggnaden till folkskolan och tänkte på alla sjuka barn, som fanns där inne. Barnets borg hör till mitt barndomsland. Därför var jag nostalgiskt glad då min dotter började arbeta där som fysioterapeut.

Och vad hände sen? Numera kommer hon hem efter arbetsdagen med rinnande ögon och har andnöd. Hennes arbetsbord finns i ett rum, som är till hälften avskärmat med plast. Där surrar maskiner som försöker torka väggar. Den person som tidigare satt där har flyttats till ett rum, därifrån en annan arbetskamrat måste fly på grund av fukt och mögel. Ventilationen sker genom öppna fönster. Om man stänger fönstren drabbas personalen och patienterna av syrebrist. Väggar fjällar, rör rostar, frustrerad personal tvingas ta sjukledigt.

I den här omgivningen vårdas nyfödda, prematura och neurologiska barnpatienter. Här opererar och rehabiliterar man. Finlands ledande barnsjukhus med den bästa expertisen har de senaste 20 åren tagit emot de gravast sjuka barnen från hela Finland och försökt sköta dem i ett sjukhus som är i sämre skick än något annat i hela landet. Sophie Mannerheim och Arvo Ylppö skulle vända sig i sina gravar om de såg i vilka utrymmen personalen i dag är tvungen att sköta våra minsta och mest sårbara.

Skulle vuxna acceptera att ligga på sådana här avdelningar och opereras i sådana här salar?  Museiverket har också kommit med i bilden och vill säga vad man får eller inte får renovera och bygga om. Hela sjukhusområdet, Barnets borg och Barnkliniken har ”museiserats”. Det är arkitektur, det är Sakari Tohkas reliefer.

Men var i världen bygger man ett modernt sjukhus tillsammans med ett museiverk?
Det skulle behövas 150 miljoner euro för att få ordning på det hela. – Om barn inte anses vara vård värda, måste man våga säga det klart ut politiskt”, säger Risto Ihalainen från Läkarförbundet. Var hittar vi 150 miljoner?
Ann-Christine Marttinen

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00