Gör krisen att vi lyfter blicken från vår egen navel?

20.03.2020
Nicklas Storbjörk är ansvarig redaktör på Kyrkpressen.

”När världen inte längre är vanlig.” Titeln på Pamela Granskogs bok om sorg har känts väldigt aktuell väldigt många gånger de senaste veckorna. Coronaviruset och dess verkningar kändes länge ganska avlägsna, men plötsligt, på bara några dagar, gick det från att ha varit något vi betraktade på avstånd till något vi alla stod mitt i. När regeringen med statsminister Sanna Marin i spetsen förra veckans måndag läste upp den nitton punkter långa lista som skulle definiera vår vardag inom en överskådlig framtid var det som att något gick sönder i samhället. Världen var plötsligt inte längre vanlig.

En överväldigande majoritet av oss människor som bor i det här landet har under hela vår livstid haft privilegiet att bo i ett samhälle som varit stabilt, och som decennium för decennium från 1950-talet och framåt – åtminstone materiellt sett – blivit rikare och rikare. Men den där måndagen rubbades för många något av den grundtillit man haft i att välfärden och välfärdssamhället är en oföränderlig och självklar konstant.

Det ska genast sägas: det finns knappast någon som önskat det osäkra läge vi nu hamnat i, där det för i stort sett alla av oss är omöjligt att ana konturerna av vilka följder coronakrisen kommer att få i ökad arbetslöshet, permitteringar och allmän osäkerhet om framtiden. Men nu är vi i det här läget, och då kan man i alla fall försöka hitta positiva insikter som den uppkomna situationen kollektivt kunde ge oss.

"Det kunde vara avsevärt värre."

Den första är kanske att förstå och uppskatta hur priviligierade vi som fått bo i det här landet de senaste decennierna har varit. De som ännu lever och som var med på 1940-talet vet vad det är att leva med krigets skugga över sig. Vi behöver inte backa bandet mer än ett par generationer till så landar vi i årtionden när dåliga skördeår gjorde att svält och död drog över stad och land. Faktum är att vi inte ens behöver backa bandet utan bara blicka en bit utanför vårt eget lands gränser för att hitta människor för vilka det här är en realitet i dag. Krig och krigsoffer finns i Europas omedelbara närhet. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO lider nästan 800 miljoner människor i världen brist på mat idag. FAO uppskattar att 25 000 människor svälter ihjäl varje år.

Coronaviruset kommer helt säkert att få negativa följder för de flesta av oss. Men samtidigt kan det också vara bra att komma ihåg att det kunde vara avsevärt värre. Vi kunde ha drabbats av ett virus som varit betydligt mera dödligt och betydligt mer smittsamt. När digerdöden drog fram på 1300-talet dog uppskattningsvis var tredje europé. Dödligheten bland dem som drabbades var nästan total.

Och man kan hoppas att en effekt av coronaviruset skulle bli det man ofta sett när människor kollektivt drabbats av kriser: att man får en förnyad förmåga att lyfta blicken från den egna naveln och se behoven hos andra, hos sin nästa. Det finns tecken som tyder på att det kan bli så också denna gång.

Nicklas Storbjörk
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00