Gör krisen att vi lyfter blicken från vår egen navel?

20.03.2020
Nicklas Storbjörk är ansvarig redaktör på Kyrkpressen.

”När världen inte längre är vanlig.” Titeln på Pamela Granskogs bok om sorg har känts väldigt aktuell väldigt många gånger de senaste veckorna. Coronaviruset och dess verkningar kändes länge ganska avlägsna, men plötsligt, på bara några dagar, gick det från att ha varit något vi betraktade på avstånd till något vi alla stod mitt i. När regeringen med statsminister Sanna Marin i spetsen förra veckans måndag läste upp den nitton punkter långa lista som skulle definiera vår vardag inom en överskådlig framtid var det som att något gick sönder i samhället. Världen var plötsligt inte längre vanlig.

En överväldigande majoritet av oss människor som bor i det här landet har under hela vår livstid haft privilegiet att bo i ett samhälle som varit stabilt, och som decennium för decennium från 1950-talet och framåt – åtminstone materiellt sett – blivit rikare och rikare. Men den där måndagen rubbades för många något av den grundtillit man haft i att välfärden och välfärdssamhället är en oföränderlig och självklar konstant.

Det ska genast sägas: det finns knappast någon som önskat det osäkra läge vi nu hamnat i, där det för i stort sett alla av oss är omöjligt att ana konturerna av vilka följder coronakrisen kommer att få i ökad arbetslöshet, permitteringar och allmän osäkerhet om framtiden. Men nu är vi i det här läget, och då kan man i alla fall försöka hitta positiva insikter som den uppkomna situationen kollektivt kunde ge oss.

"Det kunde vara avsevärt värre."

Den första är kanske att förstå och uppskatta hur priviligierade vi som fått bo i det här landet de senaste decennierna har varit. De som ännu lever och som var med på 1940-talet vet vad det är att leva med krigets skugga över sig. Vi behöver inte backa bandet mer än ett par generationer till så landar vi i årtionden när dåliga skördeår gjorde att svält och död drog över stad och land. Faktum är att vi inte ens behöver backa bandet utan bara blicka en bit utanför vårt eget lands gränser för att hitta människor för vilka det här är en realitet i dag. Krig och krigsoffer finns i Europas omedelbara närhet. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO lider nästan 800 miljoner människor i världen brist på mat idag. FAO uppskattar att 25 000 människor svälter ihjäl varje år.

Coronaviruset kommer helt säkert att få negativa följder för de flesta av oss. Men samtidigt kan det också vara bra att komma ihåg att det kunde vara avsevärt värre. Vi kunde ha drabbats av ett virus som varit betydligt mera dödligt och betydligt mer smittsamt. När digerdöden drog fram på 1300-talet dog uppskattningsvis var tredje europé. Dödligheten bland dem som drabbades var nästan total.

Och man kan hoppas att en effekt av coronaviruset skulle bli det man ofta sett när människor kollektivt drabbats av kriser: att man får en förnyad förmåga att lyfta blicken från den egna naveln och se behoven hos andra, hos sin nästa. Det finns tecken som tyder på att det kan bli så också denna gång.

Nicklas Storbjörk
– Epidemin har gjort det omöjligt för många att utföra sitt arbete, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43
De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56