Samhället är du och jag

09.08.2012
De flesta finländare är oroade över utslagningen av unga och ojämlikheten i samhället. Många är rädda för en kärnkraftsolycka, terrorism, våld och att förlora hälsan. En undersökning som inrikesministeriet låtit genomföra visar att vi tycker att säkerheten grundar sig på välfärdssamhället.
Välfärdssamhälle är ett samhälle som baserar sig på att alla ska tas om hand, välfärden ska delas mellan alla. De flesta är svaga någon gång i livet och om vi inte bryr oss om grannen när han är svag kan vi inte tro att han kommer att bry sig om oss. Därför är det förståeligt att många grundar sin säkerhet på samhället, om dess uppgift är att ta hand om oss.

Samhälle. Fornsvenskans samhäld torde enligt Svenska Akademien ha uppkommit från sam-håll och innebär sammanhållning och endräkt. Latinets socius, som ligger i grunden för bland annat engelskans society och franskans societé, betyder partner, frände och att dela med sig. Liknande förklaringar finns kvar i svenskan.
Men faktum är att den mänskliga faktorn verkar ha försvunnit nästan helt i dagligt tal. Med samhälle menas oftast systemet vi lever i, och det är någonting helt annat än en grupp människor. Ett system kan inte veta vad gemenskap är, eftersom ett system inte har känslor.

Sedan undrar vi vad som är fel. När unga blir utslagna, när fattiga blir fattigare och familjer utsätts för våldsbrott. När det de facto är välfärdssamhället som det är fel på. För samhället har gått från att innebära en folkgrupp, människor, individer, till att vara en institution. En ansiktslös apparat som ska se till allas behov. Klart att samhället inte ser behoven om det inte har ögon utan bara är en hemsida eller en byrå som kan vända livet upp och ner om det plötsligt står ”stängt för omprogrammering” på luckan till den enda utkomstkällan.

”En nation, som samhället, formar en moralisk person, och varje medlem av den [nationen] är personligen ansvarig för sitt samhälle”, har USA:s tredje president Thomas Jefferson sagt. Och även om det är en av definitionerna av välfärdssamhället – att ta ansvar för varandra – verkar det inte finnas i finländarnas uppfattning. I samma undersökning svarade nämligen de tillfrågade att individen inte själv bär ansvar för säkerheten. Och detta bara bekräftar att tankegången är mycket felaktig. Man lägger över ansvaret för välbefinnande och säkerhet på ”samhället”.
Vem är samhället? Det är jag och du, det är grannen. Ska vi ha välfärd så ska vi bära varandra, och om samhället bär ansvar så är det vi som bär ansvar. För oss själva och för varandra.
Ta ansvar gör man inte genom att bara betala skatt och sedan tycka att man dragit sitt strå till stacken. För samhället behöver mer än bara våra pengar. Tid, omtanke och förbön är enkla medel som kostar lite men som kan hjälpa till att återskapa ett riktigt samhälle.
Andreas Andersson

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00