Att inte välja att inte göra ingenting

02.05.2019

KOLUMN. Jag sätter punkt på ett mejl och klickar sänd, byter flik till ett visst socialt medium.

Efter en stund av håglöst bläddrande märker jag att jag redan sett allt i flödet.

När jag kommit hem, tagit av skorna och satt mig i soffan är rutinen att klicka igång en underhållande video på datorn. Det finns annat jag kunde göra: tömma diskmaskinen, läsa ut den påbörjade romanen, fästa garnändarna på min stickning, höra av mig till en vän. Varför finns det en tröskel att göra något som känns produktivt?

Plötsligt är det videon på datorskärmen som beskriver det perfekt: Att välja att göra ingenting – stanna hemma, bläddra igenom sociala medier, knäppa på en film – känns mera som en standardinställning än ett val. Att fatta det aktiva beslutet att göra någonting är mycket svårare och mer energikrävande.

”Men att göra ingenting är inte en utväg från ansvaret att vara människa”, säger videomakaren. Jag tänker på Paulus i Romarbrevet: ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.”

»Hur låter det med tisdagar som internationella Ring din mamma-dagen?«

Men i nästa klipp replikerar en annan videomakare: Det finns mycket sådant vi inte väljer att göra som inte är ingenting – till exempel att gå till jobbet. Och medan passiv passivitet kan vara destruktiv, kan ett aktivt val att göra ingenting ibland vara nyttigt. När vi däremot aktivt väljer att göra någonting är detta ofta produktivt, men samtidigt är det aktiva valet krävande. Passiva någonting – de någonting vi inte behöver välja att göra – kan vara lika produktiva, utan att använda lika mycket av vår energi till beslutsfattandet.

”Vad jag de flesta dagar behöver är att mitt icke-val inte är ingenting”, konstaterar han i videon. Hur låter det med tisdagar som internationella Ring din mamma-dagen?

När det goda jag vill – att läsa mer böcker, upprätthålla vänskapsrelationer, hålla igång konditionen, leva mer miljövänligt – kan formas till icke-val, goda vanor, återstår mer beslutskraft till att aktivt välja de stora någonting som gör skillnad.

Emelie Wikblad är redaktör på Kyrkpressen.

Emelie Wikblad
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00
Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12