Ja, tradition kan vara fel

04.12.2018
LEDAREN. Samtidigt som finländarna firar självständighetsdag och väntar på julen tjuvstartar holländare och belgare med julklappsutdelning den femte och sjätte december.

Många barn ser fram emot Sinterklaas ankomst, som firas med karnevalliknande folkfester. De senaste åren har jippona blivit alltmer ifrågasatta. Inte på grund av julgubbsgestalten Sinterklaas, utan på grund av hans medhjälpare Piet.

Piet –Peter – är svart. I karnevalerna deltar barn och vuxna ibland i total blackfacemålning med putande röda läppar och guldring i örat enligt förlagor som går tillbaka till de rasistiska burlesker som blomstrade i USA på 1800-talet. Trots försök att modernisera Piet är han fortfarande den dumme hantlangaren och också den skrämmande, som kan stoppa elaka barn i sin säck och föra bort dem.

Nederländerna har en mörk historia av slavhandel. Först nu växer rörelsen mot det som Zwarte Piet står för sig starkare, kantat av våldsamma protester från dem som inte vill släppa traditionen och som ser aktionerna som ett angrepp på den holländska identiteten.

Vittnesbörden från dem som känner sig träffade sipprar fram. Afriye, född i Ghana, var tolv när han insåg att det som skulle vara en rolig fest skedde på hans bekostnad. ”De kallade mig Zwarte Piet och kastade karameller på mig i bussen samtidigt som de gjorde apljud. Jag var stjärnan i skådespelet. Men inte i en roll jag ville ha.” En annan insikt drabbade juristen Wil Eikelboom, som nu är aktiv inom rörelsen mot Zwarte-Piet. Han växte upp med myten om den snälle Skorstens-Peter, som var svart i ansiktet för att han levererat barnens klappar. ”Först när utländska medier började skriva om oss fattade vi att det var något unket med det hela. Skorstenssot ger inte röda läppar och krulligt hår på kuppen. Det klarnade att Zwarte-Piet inte bara var glad folklore, utan en flagrant rasistisk sterotypi”.

”När sker förvandlingen? När förbyts icke-seendet i ett ’hur kunde vi tänka så’?”

Sensmoral: En tradition kan inte försvaras enbart med tradition. När ljuset faller från rätt håll kan det vara dags att överge en sed, ett tänkesätt, ett handlingsmönster som är fel, kränkande, orättvist, oetiskt eller rentav vidrigt. Det här gäller i lika hög grad kyrkans liv. Frestelserna till förnekelse, försvar eller vilja att titta bort är desamma. En del vägrar se mörkret i sin egen tradition och släppa den, andra drabbas av insikten om rötterna till det de trodde var oskyldigt eller riktigt. Men när vuxna, vita män drar ut på gatorna med svärtade ansikten och krullperuk mot dem som ”förstör det för barnen” med sammandrabbningar som följd handlar det inte längre om familjemys.

Självreflektionen väcks ofta av de utomståendes blick. När sker förvandligen? När förbyts icke-seendet i ett bestört ”Hur kunde vi tänka så”? Tyvärr sker det ofta alldeles för långsamt. Lika synd är det att insikten nästan alltid kombineras med en falsk övertygelse om att ”vi” antagligen hade varit betydligt mer klarsynta i dag.

May Wikström

skidolycka. Krishjälp och samling för den som behöver samtala. 17.2.2019 kl. 14:16

nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34
Varje dag avslutas med att Leif läser en andakt för Gita.

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12
Hilkka Olkinuora är präst, journalist och författare. – Godhet är ingen prestation, säger hon.

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06
Markus Engström

Kristinestad. Biskop Björn Vikström har gett kaplanen Markus Engström i Kristinestad en varning för det språkbruk som han använt i en insändare i tidningen Syd-Österbotten. 4.2.2019 kl. 14:18
Itohan okundaye från Nigeria var människohandelsoffer i Italien i sex år. Tillammans med Eva Biaudet pratade hon om människohandel under Blomma-konferensen i september i Helsingfors. 

människohandel. Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt. 14.11.2017 kl. 00:00
Itohan Okundaye säger att hon inte kunnat berätta om beslutet än för sin son. – Han har haft så höga förväntningar.

Asyl. Itohan Okundaye är ett människohandelsoffer med en son född i Finland. Efter ytterligare ett avslag från Migri kan de hämtas när som helst av polisen. 1.2.2019 kl. 18:21

biskopsvalet 2019. En biskop mitt i hjorden, en kyrka som bär mening, att börja med bön, att gå tillsammans. De är fyra kandidater med fyra livsberättelser och fyra perspektiv på vad det innebär att vara biskop. 30.1.2019 kl. 11:00
Fr.v. församlingsrådsmedlem Gun Monto, ungdomsarbetsledare Ann-Mari Karlsson och Dan Krogars, kyrkoherde Stina Lindgård och kaplan Robert Lemberg.

agricola församling. På söndag firas Svenskfinlands nyaste församling. Skönt att äntligen komma igång och roligt med fler kollegor, tycker medarbetarna i Agricola svenska. Utmaningar finns också, i ekonomin och de större geografiska avstånden. 29.1.2019 kl. 09:05
En hjärtlig hälsning från Ungdomens Kyrkodagar 2019.

ungdomens kyrkodagar. Hållbar konsumtion, ensamhet och psykisk ohälsa, sexuella trakasserier och vem som ska jobba i kyrkan i framtiden – Ungdomens kyrkodagar vidrör många brännande teman. 25.1.2019 kl. 19:34

Kyrka. Under hösten har samtliga stift i landet arbetat med att förnya sina webbplatser. I december lanserades också Borgå stifts nya webbplats. 9.1.2019 kl. 09:00

Bidrag. Manusförfattare och regissör Klaus Härös film Livet efter döden får Kyrkans mediestiftelses största produktionsstöd, 20 000 euro, hösten 2018. 19.12.2018 kl. 12:00

missionsorganisation. Vid sitt möte senaste vecka beslöt biskopsmötet att inte rekommendera för kyrkomötet att Suomen Lähetyslentäjät ry (MAF Finland) godkänns som kyrkans missionsorganisation. 12.12.2018 kl. 08:00