Ve er, skriftlärda och fariseer

22.11.2018
INKAST. Av någon anledning har jag kommit att tänka på Jesu varningsord i Bibeln, här i Matteus version (23:13-29), då jag följt med turerna kring den mansdebatt som skulle hållas i ÅA:s utrymmen i Åbo, men portades av universitetets ledning efter påtryckning från olika personer verksamma vid ÅA.

I det här fallet är jag visserligen benägen att hålla med kritikerna: arrangörerna hade utan tvekan avsikten att provocera, och det på ett sätt som knappast hade varit förenligt med universitetens uppgift att föra en öppen och kritisk debatt där man baserar argumenten på en respekt för såväl vetenskaplig kunskap som varandra. Med den information som fanns om arrangörernas bevekelsegrunder och motiv fanns det all anledning att tro att den respekten saknades.

Men också bland dagens skriftlärda brister det alltför ofta i respekten för motpartens argument, åsikter och känslor. Vi ser det omkring oss i offentligheten, hela tiden: En växande klyfta mellan å ena sidan forskare, kolumnister, redaktörer och andra – det vill säga de som besitter, eller anser sig besitta, kunskapen och de rätta värderingarna – och å andra sidan de övriga, den så kallade tysta majoriteten. Den som nu i många länder har slagit tillbaka, och det med kraft, med den amerikanske presidenten som pubertal banérförare och alibi. En reaktion av en kaliber som fått de rätt-tänkande runtom i världen att häpet gnugga sig i ögonen.

För vi har sett det på flera områden under de senaste åren, och i många länder: att den frisinnade och humana opinionen – vi som har de rätta åsikterna – har tagits helt på säng av en stark och målmedveten motreaktion. Det tog väldigt länge innan det liberala lägret hos oss och på andra håll riktigt fattade hur starka känslor flyktingvågen hösten 2015 väckte – inte för alltså, utan emot.

”Det tog väldigt länge innan det liberala lägret hos oss och på andra håll riktigt fattade hur starka känslor flyktingvågen hösten 2015 väckte – inte för alltså, utan emot.”

Motsvarande mönster ser vi också i allt som berör kön och sexualitet. Frågor som till sin natur är väldigt starkt laddade, och kodas olika i olika delar av världen. Det som för en upplyst opinion i våra nordiska länder ter sig självklart är inte alls lika självklart på andra håll. Men – och här kommer vår egen blindhet – det är inte självklart ens i vårt eget land. Men det har vi vägrat se, eller erkänna.

Nej, det politiskt korrekta ifråga om både flyktingar och könsfrågor har lagt sig tungt över det offentliga samtalet, vilket stadigt har ökat trycket i kitteln, även om man i det längsta förnekat det. Nu har anden släppts lös, och de tidigare undertryckta åsikterna fått fritt utlopp, på många håll med benäget stöd långt upp i samhällstoppen.

Tillbaka till debatten om debatten vid ÅA. Även om jag – med tvekan – kan tycka att ÅA-ledningen den här gången gjorde rätt (men inte ifråga om mörkandet av rektorsvalet!) är jag orolig över den självgoda air av rättfärdighet som omger dem som lyckades porta debatten. Dessa skriftlärda är övertygade om att de har rätt, och alla andra fel. En attityd som inte bara visar brist på respekt för dem som tycker annorlunda utan också en vacker dag kan leda till att mattan under dem själva dras undan.

Thomas Rosenberg

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43