Puh, grattis och lycka till!

20.11.2018
LEDARE. Valsöndagen kom och gick. Det är dags att summera församlingsvalet år 2018.

Samtidigt pustar valmaskineriet och församlingarna ut. Nu är det fyra år tills nästa pärs. Det är nämligen en hel del slit med att ordna ett val där totalt 8 300 förtroendeplatser ska fyllas. Vad blev då lönen för mödan? Enligt de preliminära siffrorna gick närmare en halv miljon finländare till valurnorna, i förhandsröstning och på valdagen. I Borgå stift röstade drygt 24 000 personer. Liksom tidigare år placerar sig finlandssvenskarna rätt snyggt som trea i jämförelsen mellan stiften, med ett valdeltagande på 16 procent mot 14,3 i hela landet.

Som helhet är valet något av en mardröm att sammanfatta. Å ena sidan sneglar man på väljarstatistik och siffror och jämför procent med tidigare valår. Å andra sidan är andra faktorer omätbara, som till exempel sämjovalen – som Borgå stift också av tradition haft många av under historien. Hur mäta aktiviteten i ett val som aldrig ordnades? Hur bedömer man att sex av stiftets församlingar ordnade sämjoval trots att deras medlemmar röstat rätt hyfsat i det två tidigare? Av stiftets 53 församlingar höll nu 41 val. Det är svårt att mäta församlingsdemokratin i ett medeltal där alla kurvor har rätats ut så att siffran egentligen inte träffar helt rätt i en enda församlings verklighet. Någon slags jämförelse försöker vi göra ändå. Trots de erövrade bråkdelsprocentenheterna sedan förra valet, är det med ett par undantag de stora församlingarna i Borgå stift som får kämpa hårt för att få väljarna på fötter. Även om de gör ett gott jobb tvingas stadsförsamlingar och sammanslagna församlingar oftast knoppa av någon procentenhet jämfört med tidigare valår. Den här gången är tappet markant i Kristinestads och Vasa svenska församlingar. Där sjönk valdeltagandet med drygt fyra respektive närmare två procentenheter. I Vasa landade valdeltagandet på 10,4.

”De stora församlingarna får kämpa hårt för att få väljarna på fötter.”

Den lokala faktorn i församlingsvalet betyder ändå allt. Det behövs bara det där ”något” som driver fram aktiviteten. I Närpes handlade det om ”Ulla-Majs lista”. När veteranpolitikern Wideroos gav sig in valet med en lista som hoppas på förändring i församlingslivet satte hon fart på hela bygden och ökade aktiviteten med över 7 procentenheter. Valet fick var femte Närpesbo på fötter. I en helt nystöpt församling – Agricola svenska – är valet en naturlig tävlan om maktfördelningen mellan byarna och staden och det återspeglas i ett deltagande på 19,8. I Esse, som hade ett dipp i aktiviteten i förra valet, tycks invånarna ha gett sig på att få upp siffrorna i samma exceptionella klass som förut. Där röstade nu nästan varannan Essebo, precis som i valet 2010.

Det är spretigt och brokigt.Någonstans har gamla konstellationer sprängts. Någonstans har församlingen lyckligt gått till val efter upprepade sämjoval. Det finns flera valdrottningar – i Petrus, Närpes, Esbo, Åbo och Vörå, med imponerande personliga röstantal. Det finns en rad knegare, som troget fortsätter. Ett är säkert: Jobbet de hugger i med är just så här mångfasetterat som liv och församlingsliv är. Gratulerar, församlingar och invalda! Alla behövs ni.

May Wikström

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00