Migrationen finns i vårt dna

02.10.2018
LEDARE. Abraham gjorde det. Mose likaså. Rut hör till skaran. Maria och Paulus kan räknas in. Alla var de exempel på den migration som den mänskliga rasen präglas av, då och nu.

Abraham bröt upp mot en nystart, inte bara personligen, utan för ett helt släkte. Rut lämnade sitt folk för att inlemmas i ett nytt och bli anmoder till en av deras största kungar. Paulus höll på att lida skeppsbrott i en hård nordostlig storm på Medelhavet. Maria flydde för livet via Gazaremsan undan en galen massmördarkung. Hon var inte ensam på den färden. Också Jesus från Nasaret började sitt liv som asylbarn.

Bibelns enorma väv av berättelser om Människan löper parallellt med den stora berättelsen om Gud. Den är en studie i migration över tusentals år och av tusentals skäl.

Folk har flytt, flyttat, bytt språk, seder, livsstil och religion, bytt familjer och till och med namn i en oändlig räcka. De har rest för livets skull, barnens skull, trons skull. Främlingskapet är inget främmande för det mänskliga. Snarare är det ett nedärvt drag hos människan, som verkar vara disponerad att bryta upp – av längtan, lust, kärlek, rädsla, hunger, fattigdom eller nöd.

Följaktligen är det de kristna kyrkornas plikt att slå vakt om främlingens människovärde och skydd överallt i världen. Under en internationell konferens med deltagare från både katolska kyrkan och Kyrkornas världsråds medlemmar skrevs nyligen ett manifest som tar avstånd från xenofobi, marginalisering och stigmatisering av flyktingar och migranter i kraftiga och konreta ordalag.

”När nationella strömningar tar sig uttryck i politik som förnekar människovärdet hos dem på flykt, eller rentav i vägran att hjälpa dem i deras svåraste nödlägen, är kyrkan på avvägar om den blir medlöpare.”

En kristen kyrka har inget att göra med den typ av nationella strömningar som undergräver människovärdet hos främlingen i landet.

När sådana tar sig i uttryck i politik och åtgärder som förnekar människovärdet hos dem på flykt, eller rentav vägran att hjälpa dem i deras svåraste nödlägen, är kyrkan på avvägar om den blir medlöpare. Det enda riktiga är också att ta kraftigt avstånd från alla osunda teologiska strömningar som är inne på att göra skillnad mellan människor.

Rasism är synd och inkompatibel med kristen tro, både på individplan och satt i system, slår dokumentet fast. All rasism förnekar det grundläggade vittnesbördet om att varje människa är skapad till Guds avbild, och att alla tillhör samma familj.

Gud är helig. Människan Guds avbild.

Tydligare och enklare än så kan det inte sägas.

Men det behöver definitivt göras.

May Wikström

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06