Alla får vara med

16.08.2018
INKAST. När jag för drygt tjugo år sedan började träna fotbollsknattar hade bollförbundet nyligen genomfört en djärv reform.

För att motverka att allt för många juniorer slutar alldeles för tidigt infördes regeln att alla upp till en viss ålder skulle ha rätt att få speltid.

Ingen knatte skulle alltså behöva vara rädd för att vara tvungen att sitta på bänken hela matchen. För att ytterligare minska på tävlings- och utslagningsmentaliteten räknades officiellt varken mål eller poäng i de yngsta årsklassernas matcher.

Det här var ett modigt drag, eftersom många av dem som är involverade i ungdomsfotboll naturligtvis lockas av tävlingsmomentet. Reformen fick även kritik av dem som ansåg att systemet hämmade de mest begåvade individernas möjligheter att utvecklas till stjärnor. Det fanns nog en och annan bland tränarna som tummade på principerna, ibland också påhejad av föräldrar som ville se just sina barn ösa in mål.

Ett viktigt motargument för att få med också de tävlingsinriktade tränarna var att barn utvecklas i olika takt. Ingen kan med säkerhet säga vilka tioåringar som har potential att gå långt inom grenen. Därför är det också av rent sportsliga skäl motiverat att försöka hålla med spelarna i verksamheten så länge som möjligt.

”Men att från början lära barn att det bara finns rum för de starkaste, duktigaste och tidigast utvecklade individerna är att hemfalla åt socialdarwinism.”

Själv skulle jag framför allt vilja framhålla de sociala aspekterna. Det är värdefullt att så många som möjligt får uppleva glädjen och härdas i utmaningarna av att vara del av en grupp. Att långsiktigt arbeta för konkreta mål, att lära sig att rätta sig efter gruppens regler och att få bära framgång och motgång som en grupp är viktiga färdigheter för livet.

Till yrkesliv och studier hör oundvikligen element av konkurrens och jämförelse. Men att från början lära barn att det bara finns rum för de starkaste, duktigaste och tidigast utvecklade individerna är att hemfalla åt en socialdarwinism som kan få ödesdigra konsekvenser för barnens självbild och framtidsdrömmar.

Med risk för att förenkla väl mycket ser jag paralleller till hur församlingen beskrivs i Nya testamentet: alla har någonting att bidra med då de kristna kommer samman. Den ena gåvan är inte viktigare än den andra, utan alla kan tillsammans bygga upp varandra och stärka gemenskapen.

Vi behöver öva oss i bön och öva oss i kärleksfulla gärningar, men vi skall noga undvika att dela upp varandra i mer eller mindre ”sanna” kristna. Vi behöver goda förebilder som kan inspirera oss, men vi skall undvika att jämföra vår tro eller att sätta betyg på andras liv. Nåden att få vara del av Guds familj är ingen belöning, utan ett under.

Björn Vikström

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00