1918

21.03.2018
LEDARE. Presidentens nyårsuppmaning att begrunda händelserna 1918 kan tolkas så att det är dags att ta fram ett gemensamt narrativ.

Åtminstone ärkebiskop Kari Mäkinen har gett uttryck för tanken som ”kanske är omöjlig, men berättelsen måste vara gemensam för bägge sidor”. Det finns en uppsjö material, forskning, litteratur, pjäser och anteckningar att plocka ur. Detaljer som visar att man på bägge sidor kunde se människan bakom den rådande hatretoriken. På trettio orter slöt röda garden och vita skyddskårer ”nonaggressionsavtal” med varandra.

Att händelserna 1918 har många namn är inget fel. När det gäller de stora linjerna ser forskarna det finländska krigandet allt mer som en del av världskriget, med flera historiska förlopp som går på varandra. Kriget skapade många nya stater som Finland, och de flesta drabbades av revolution med marxistiska förtecken.

Kan ett nytt narrativ till och med ge politisk kredit åt båda sidor? Självständigheten måste erkännas av omvärlden, och hos oss var det Lenin och hans bolsjeviker som stod för det viktigaste erkännandet. Ett understatement var att den röda sidan satte igång ett uppror efter bolsjevikiskt mönster. Men bara en dryg månad senare slöt Lenin fred med det kejserliga Tyskland, vilket gav landet fria händer i Finland. Den vita sidan gick in för ett Finland med tysk kung och en framtid i tyskt ledband. Sedan kollapsade Tyskland och Finland stod fritt och erkänt.

Att det var tyska trupper som erövrade huvudstaden har sin betydelse. Professionella trupper strider mot en fientlig armé tills den ger upp. På den norra fronten bekämpade den vita armén civila upprorsmän och behandlade dem därefter.

Narrativet kan inte begränsas till kriget våren 1918. Det finns ett före och ett efter.

För prick 100 år sedan erövrade den vita sidan Tammerfors i krigets avgörande slag. Mindre än ett år senare genomfördes det fria Finlands första kommunalval med lika rösträtt. I Tammerfors fick arbetarrörelsen majoritet.

Detta trots att krigets mest traumatiska period, med de katastrofala förhållandena i fånglägren, inträffade mellan slaget och valet.

Finland hade under tolv år utvecklat en fungerande politisk administration. Centrala lagar som åtta timmars arbetsdag stod färdiga, men stoppades av tsaren. Strax efter kriget kunde de genomföras och mer än så.

För många vita som i sitt frihetskrig hamnat i rollen som vakter och bödlar var det en traumatisk upplevelse. Det finns forskare som säger att stegen mot välfärdssamhället, med jordreform och annat, gick relativt smärtfritt på grund av den kollektiva skammen bland de vita. Fast långt ifrån alla.

Rolf af Hällström

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00