Ändligt roligt varar inte evigt

16.05.2012
Säg lovisa kyrka – och någon kommer antagligen att dra sig till minnes ”aj, var det inte där som …”
Jovisst. Den ödesdigra Verdikonserten som avnjöts på nymålade kyrkbänkar lämnade spår som aldrig går bort. Historien om kyrkan med rumpavtrycken spred sig snabbt inte bara nationellt utan över hela världen, och tidningar från andra sidan jordklotet tiggde bilder på bänkarna. Också KP skrev om den med glimten i ögat. Varför skulle vi inte det. Journalistiskt erbjöd historien stoff för rubriksnickrande som väckte skaparlusten.
I förra veckan fick Loviisan Sanomat andra pris i Tidningarnas Förbunds tävling om bästa nyhetsartikel 2011. Det är roligt när en liten lokaltidning kan knäppa drakarna på näsan och visa att också de små har klös. ”Det är sällan hela juryn tjuter av skratt åt en nyhet”, säger domarna.

Men på lokalplan fortsätter storyn. Och för en del församlingsbor har skrattet fastnat i halsen. Alla tycker inte att det är så roligt längre och undrar om man alls skrattar åt samma sak. Det har lett till schismer på församlingsplanet mellan dem som vill måla över den sekunda färgens följder och dem som vill bevara det som fick hela världen att le. Bisagruppen, en ”karagrupp” i svenska församlingen, har riktat en skrivelse till gemensamma kyrkorådet med önskan om att avtrycken målas över. Gruppen säger också att kyrkorådet inte hade formell rätt att fatta beslut om att låta dem bli kvar. Ärendet går till ny behandling i gemensamma kyrkofullmäktige i sommar. Samtidigt surar bägge parter över de andras ringa förståelse. Ett trist efterspel.

Hur gick det så här? Frågan väcker en annan: Varför blev det så extra roligt att det här missödet inträffade i just en kyrka? Om armbågen skrapar i väggen man just håller på att måla är det väl en självklar sak att dra över märket. ”Hade det inte rört sig om en helgad kyrka, bakdelar och en enorm publicitet skulle målningsmissen ha korrigerats för länge sedan utan rabalder”, skriver Loviisan Sanomats chefredaktör på ledarplats efter prisutdelningen. Men det lustiga i det här fallet handlar om kombinationen rumpa + kyrka. Då kan det vara att gå lite väl långt att sakralisera dem – som en insändarskribent i KP i tiden ironiskt framförde.

Vaktmästaren i Lovisa kyrka får redan nu visa både en och annan turist till de famösa bänkmetrarna. Visst är det sympatiskt att tänka sig att en kyrka har synliga spår som förkunnar för eftervärlden: här har suttit människor som jag och du många gånger förut. Men alla tolkar inte så djupt. Och det som orsakar fniss och löje är också en plats som andra ser som ett heligt rum. Fort stämplas de som enbart humorlösa och bigotta, vilket ”bisarna” tycks ha fått känna av i medierna.

På film är prästerna  töntiga, de troende inskränkta och trista. Om rumpscoopet ska speglas mot den ”sanningen” är det ännu tristare. Kyrkan och tron ger anledning till glädje bara när man kan skratta åt dem.
May Wikström

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

PERSOLIGT. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 25.11.2025 kl. 13:24

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39