Det skrivna ordet

Det finns också en berättigad ordtrötthet i dagens informationssamhälle, där ordflöden ständigt möter oss. Böcker och tidningar, reklamaffischer, tv, sociala medier – alla pockar de på vår uppmärksamhet; alla försöker de påverka oss. Ambitionen att vara uppdaterad om vad som är på gång, så väl i världen som i vännernas liv, kan bli en börda som stressar oss eftersom flödet aldrig tar slut.

Men vi ska vara stolta över orden. Utan dem kunde vi inte förmedla vad vi känner, tänker och upplever till våra medmänniskor. De skrivna orden vidgar möjligheterna ytterligare: vi kan kommunicera med mottagare som vi aldrig har träffat och läsa texter av författare som dog långt innan vi föddes. Internet har gett den skriftliga kommunikationen nya redskap, som ritar om gränserna för vad som är lokalt och globalt, privat och offentligt.

Tidningar och böcker har haft en central funktion i spridningen av det kristna budskapet. Det sägs ofta att boktryckarkonstens uppkomst bidrog till att reformationens idéer kunde spridas så snabbt. Under de efterföljande århundradena spreds kyrkliga förnyelserörelser med hjälp av postillor och pamfletter, sångböcker och tidningar.

Boken och papperstidningen kompletteras i dag av elektroniska varianter, men de skrivna orden fortsätter att informera, beröra och väcka till eftertanke. Under besök i församlingarna får jag ofta höra hur viktig Kyrkpressen är som informationskanal och som upprätthållare av samhörigheten i stiftet. För många människor utgör den deras viktigaste regelbundna kontakt till kyrkan och det kristna budskapet. Lika viktigt är det att det finns ett finlandssvenskt förlag som producerar andlig och existentiellt berörande litteratur och förmedlar den till församlingarna och deltar med bokbord på storsamlingar i stiftet. Det här ska vi fortsättningsvis tillsammans slå vakt om, jobba för och utveckla.