Stina Heikkilä från Folkhälsan diskuterade tillsammans med forskaren Tobias Pötzsch och politikern Ramieza Mahdi. Debatten leddes av Pamela Granskog.

Hur duktiga är vi på att ta in nya människor i vårt sammanhang? På att acceptera skillnader?

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM.

– Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog.

12.2.2026 kl. 14:52

– Integration är en dynamisk process. Inte bara den som kommer hit förändras, också Finland förändras hela tiden.

Det säger forskaren Tobias Pötzsch som tillsammans med politikern Ramieza Mahdi samt Stina Heikkilä från Folkhälsan deltog i en diskussionskväll om rasism i Petrkuskyrkan.

Tobias Pötzsch jobbar som universitetslektor i socialt arbete och forskardoktor vid Svenska kommunal-och socialhögskolan vid Helsingfors universitet. Han tycker att perspektivet på invandare oftast är defensivt: Vad måste de kunna för att passa in här hos oss?

– Varför ser man inte mer till människornas individuella styrkor, på vad en person redan kan? Vi bortser från människors drömmar och kapacitet när vi placerar in alla i samma mallar, utgående från vad vi själva behöver.

Många gånger ligger också ett förutfattat antagande om att det nog kommer att bli väldigt svårt bakom de särskilda arrangemangen som bereds för invandrare vid exempelvis skolor.

– Man antog att min bror inte skulle klara gymnasiet. Man antog att jag skulle behöva mer tid på närvårdarutbildningen än mina klasskamrater. Bägge antagandena var i grund och botten välmenande, man ville ge extra stöd. Samtidigt var bägge antagandena också felaktiga, säger Ramieza Mahdi, och fortsätter:

– Klumpa inte av lättja ihop människor på basen av varifrån de kommer, utan försök se till individen. Annars finns risken att du leker med människors framtid.



Lucia mötte rasismstorm

Bakom diskussionskvällen om rasism – om mod, ord och ansvar att stå upp mot rasism – finns en grupp förtroendevalda i Petrus församling. Pamela Granskog, viceordförande i församlingsrådet, ledde också ordet under kvällens samtal.

– Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan.

En beröringspunkt mellan samhälle och kyrka uppstod under luciafirandet 2024, när Lucia Daniela Owusu utsattes för en rasistisk storm. HR- och utvecklingschef Stina Heikkilä vid Folkhälsan fick agera språkrör för Owusu, som behövde få koncentrera sig på luciauppdraget.

– Jag blev nog både illa berörd och förbannad över hur människor uttryckte sig. Samtidigt såg jag styrkan i kollektivet när helt vanliga människor reagerade mot de rasistiska påhoppen. Många kände att nu hade det gått för långt, många ringde upp mig direkt och ville visa sitt stöd för Daniela.

Ramieza Mahdi tror att en del av den kraftiga reaktionen på valet av Owusu beror på den outtalade normen om vad en färgad person får och inte får göra i Finland.

– Man vill gärna hålla oss i en fålla och definiera vad som är normalt för en invandrare.

Kan en icke vit person i Finland till exempel vara teamledare i ett team där resten är vita? Inte förrrän Mahdi påpekade att det är frågan om strukturell rasism blev det förändring på hennes egen arbetsplats.

– Man vill gärna ge oss offerrollen, men den vill åtminstone inte jag ha. Jag vill inte bli instängd i ett fack. Ja, vi delar kanske upplevelsen av att vara invandrare men det är inte vem jag är. Jag brinner för många olika frågor, egentligen är jag välfärdspolitiker med stort intresse för hälso- och välfärdsfrågor, men det förstår folk inte alltid, säger Mahdi som själv arbetar som sjukskötare och är fullmäktigeledamot i Österbottens välfärdsområde.

Varje dag pågår arbetet med att ändra på narrativet.

– Vi behöver en mångfald av bilder på hurdan en människa får vara i Finland, vad en människa får göra.


Arbetsgivaren i nyckelroll

Den enskilda människan kan göra en liten bit, arbetsgivare har däremot en nyckelroll i integrationsarbetet.

– I efterskott gav uppståndelsen 2024 oss en välbehövlig diskussion också inom Folkhälsan, den satte nya bollar i rullning. Finlandssvenskheten förändras och utvecklas, och vi som en stor organisation har möjlighet att påverka och främja det här. Det är ett arbete vi gärna vill göra.

I grunden handlar det om att ta ansvar. Att våga ta det obekväma samtalet.

– Vi som är vuxna ska ta ansvar och våga sätta ord på det vi ser. Ibland är vi så duktiga på att linda in saker så att ingen ska känna sig obekväm, men det är fel att ludda till viktiga frågor. Rasism är rasism och då ska vi tala om det med rätt ord, säger Heikkilä.

Någon måste vara agitatorn, den som på ett strategiskt sätt påpekar brister i systemet. Enligt Tobias Pötzsch handlar det också om att avmystifiera hela tematiken.

– Ja, vi ljushyade i Finland har i dag privilegier. Och nej, vi har inte alltid handlat på ett jämlikt sätt. Vår organisation är inte färdig med de här frågorna. Men nu gäller det att inte gräva ner sig, utan försöka tänka konstruktivt: Hur går vi vidare? Vad kan vi göra för att skapa större medvetenhet?

Ras påverkar människors liv, alla har inte samma möjligheter att forma sin egen väg.

– Det är fakta, men vi kan jobba för en bättre morgondag. Det farliga är att tänka att jag som vit inte har en del i det här systemet, säger Tobias Pötzsch.


Kyrka och samhälle

Där kyrkan och samhället möts, diskussionskvällar i Petrus församling.

– Har du förslag eller idéer på rubriker få du gärna kontakta församlingsrådets vice ordförande Pamela Granskog: pamela.granskog@gmail.com

Text: NINA ÖSTERHOLM 


gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07