Stina Heikkilä från Folkhälsan diskuterade tillsammans med forskaren Tobias Pötzsch och politikern Ramieza Mahdi. Debatten leddes av Pamela Granskog.

Hur duktiga är vi på att ta in nya människor i vårt sammanhang? På att acceptera skillnader?

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM.

– Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog.

12.2.2026 kl. 14:52

– Integration är en dynamisk process. Inte bara den som kommer hit förändras, också Finland förändras hela tiden.

Det säger forskaren Tobias Pötzsch som tillsammans med politikern Ramieza Mahdi samt Stina Heikkilä från Folkhälsan deltog i en diskussionskväll om rasism i Petrkuskyrkan.

Tobias Pötzsch jobbar som universitetslektor i socialt arbete och forskardoktor vid Svenska kommunal-och socialhögskolan vid Helsingfors universitet. Han tycker att perspektivet på invandare oftast är defensivt: Vad måste de kunna för att passa in här hos oss?

– Varför ser man inte mer till människornas individuella styrkor, på vad en person redan kan? Vi bortser från människors drömmar och kapacitet när vi placerar in alla i samma mallar, utgående från vad vi själva behöver.

Många gånger ligger också ett förutfattat antagande om att det nog kommer att bli väldigt svårt bakom de särskilda arrangemangen som bereds för invandrare vid exempelvis skolor.

– Man antog att min bror inte skulle klara gymnasiet. Man antog att jag skulle behöva mer tid på närvårdarutbildningen än mina klasskamrater. Bägge antagandena var i grund och botten välmenande, man ville ge extra stöd. Samtidigt var bägge antagandena också felaktiga, säger Ramieza Mahdi, och fortsätter:

– Klumpa inte av lättja ihop människor på basen av varifrån de kommer, utan försök se till individen. Annars finns risken att du leker med människors framtid.



Lucia mötte rasismstorm

Bakom diskussionskvällen om rasism – om mod, ord och ansvar att stå upp mot rasism – finns en grupp förtroendevalda i Petrus församling. Pamela Granskog, viceordförande i församlingsrådet, ledde också ordet under kvällens samtal.

– Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan.

En beröringspunkt mellan samhälle och kyrka uppstod under luciafirandet 2024, när Lucia Daniela Owusu utsattes för en rasistisk storm. HR- och utvecklingschef Stina Heikkilä vid Folkhälsan fick agera språkrör för Owusu, som behövde få koncentrera sig på luciauppdraget.

– Jag blev nog både illa berörd och förbannad över hur människor uttryckte sig. Samtidigt såg jag styrkan i kollektivet när helt vanliga människor reagerade mot de rasistiska påhoppen. Många kände att nu hade det gått för långt, många ringde upp mig direkt och ville visa sitt stöd för Daniela.

Ramieza Mahdi tror att en del av den kraftiga reaktionen på valet av Owusu beror på den outtalade normen om vad en färgad person får och inte får göra i Finland.

– Man vill gärna hålla oss i en fålla och definiera vad som är normalt för en invandrare.

Kan en icke vit person i Finland till exempel vara teamledare i ett team där resten är vita? Inte förrrän Mahdi påpekade att det är frågan om strukturell rasism blev det förändring på hennes egen arbetsplats.

– Man vill gärna ge oss offerrollen, men den vill åtminstone inte jag ha. Jag vill inte bli instängd i ett fack. Ja, vi delar kanske upplevelsen av att vara invandrare men det är inte vem jag är. Jag brinner för många olika frågor, egentligen är jag välfärdspolitiker med stort intresse för hälso- och välfärdsfrågor, men det förstår folk inte alltid, säger Mahdi som själv arbetar som sjukskötare och är fullmäktigeledamot i Österbottens välfärdsområde.

Varje dag pågår arbetet med att ändra på narrativet.

– Vi behöver en mångfald av bilder på hurdan en människa får vara i Finland, vad en människa får göra.


Arbetsgivaren i nyckelroll

Den enskilda människan kan göra en liten bit, arbetsgivare har däremot en nyckelroll i integrationsarbetet.

– I efterskott gav uppståndelsen 2024 oss en välbehövlig diskussion också inom Folkhälsan, den satte nya bollar i rullning. Finlandssvenskheten förändras och utvecklas, och vi som en stor organisation har möjlighet att påverka och främja det här. Det är ett arbete vi gärna vill göra.

I grunden handlar det om att ta ansvar. Att våga ta det obekväma samtalet.

– Vi som är vuxna ska ta ansvar och våga sätta ord på det vi ser. Ibland är vi så duktiga på att linda in saker så att ingen ska känna sig obekväm, men det är fel att ludda till viktiga frågor. Rasism är rasism och då ska vi tala om det med rätt ord, säger Heikkilä.

Någon måste vara agitatorn, den som på ett strategiskt sätt påpekar brister i systemet. Enligt Tobias Pötzsch handlar det också om att avmystifiera hela tematiken.

– Ja, vi ljushyade i Finland har i dag privilegier. Och nej, vi har inte alltid handlat på ett jämlikt sätt. Vår organisation är inte färdig med de här frågorna. Men nu gäller det att inte gräva ner sig, utan försöka tänka konstruktivt: Hur går vi vidare? Vad kan vi göra för att skapa större medvetenhet?

Ras påverkar människors liv, alla har inte samma möjligheter att forma sin egen väg.

– Det är fakta, men vi kan jobba för en bättre morgondag. Det farliga är att tänka att jag som vit inte har en del i det här systemet, säger Tobias Pötzsch.


Kyrka och samhälle

Där kyrkan och samhället möts, diskussionskvällar i Petrus församling.

– Har du förslag eller idéer på rubriker få du gärna kontakta församlingsrådets vice ordförande Pamela Granskog: pamela.granskog@gmail.com

Text: NINA ÖSTERHOLM 


tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

Kolumn. För ett drygt år sedan tog jag ett jättesprång ut i det okända. Jag sade upp mig från ett tryggt jobb med stabil inkomst för att i stället bli frilansande musiker och skådespelare och egenföretagare. 16.9.2025 kl. 09:56

bibeln. Vad väger tyngre i teologi och bibelsyn? Orden i sig? Eller den sak orden pekar på? Emeritusbiskop John Vikström lämnar en text till några biskopskolleger och till andra i kyrkan. Det är ett slags bokslut, skriver han. 11.9.2025 kl. 14:49

UNGDOMSKÖR. Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum. 10.9.2025 kl. 17:43

METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00