Missbruk är ett diakonins problem, men Kran krisar.

Kran – rusvårdsföreningen som stiftet startade. Och sedan glömde bort.

KRAN.

Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända.

30.1.2026 kl. 17:06

Hufvudstadsbladet var först med nyheten i höstas och visade i flera artiklar (Hbl 26–28.11) på anklagelser om att personal vid Kran har bemötts illa.

När Kyrkpressen undersöker hur det står till med Kran är bilden snabbt klar: en organisation som är sin verksamhetsledare Mette Strauss nästan personliga verksamhet, med ett kansli som letar rätt på de beslutsfattare som formellt behövs för en verksamhet med omkring 350 000 euros årsomsättning.

De styrelser som behövs hittas uppenbart ofta i olika lokala SFP-föreningar, bland vilka också Strauss, 55, själv är aktiv.

Så var inte tanken när Kran grundades 1982. Initiativet togs i Borgå stift, av bland andra Församlingsförbundets verksamhetsledare Berndt Mårtensson och Kyrkpressens dåvarande chefredaktör Bror Borgar. Verksamheten var ekumenisk; också frikyrkor hade under långa tider representanter i föreningens ledning. Den första, långvariga verksamhetsledaren Åke Eriks­son var diakon.

"Senaste höstmöte hölls med tre personer på plats."

Fortfarande får samtliga 45 evangelisk-lutherska församlingar i stiftet kallelse till före­ningens årliga beslutande höstmöte.

Enligt Kyrkpressens uppgifter hölls 2025 års möte med bara tre personer på plats. Två församlingar var representerade; Johannes i Helsingfors och Grankulla svenska.

”En soppa”

Styrelser har kommit och gått och någon ordförande har hoppat av mitt i verksamhetsåret, beskrev Hbl i höstas.

Nya styrelser och medlemmar har ofta inte ens känt till de interna problemen, eller att verksamhetsledaren 2017 fick en varning och 2022 en skrivelse från tidigare anställda emot sig.

– Hon har ett kontrollbehov och vill ha saker på sitt sätt. Och hon förstår inte riktigt att man inte får bete sig så, skälla ut människor och prata skit bakom ryggen, säger en person med insyn i Kran som vill vara anonym.

När varningen 2017 gavs hade styrelsen diakonissan Cecilia Forsén som ordförande. Senare samma år lämnade hon Kran efter att ha blivit vald till det mera tidskrävande jobbet som stiftssekreterare för diakoni i Borgå stift. I intern korrespondens som Kyrkpressen har fått se beskrivs läget kring verksamhets­ledaren då som ”en soppa”.

Det kristna i Kran har tunnats ut. Kvar finns minnesmässorna för avlidna missbrukare – och en årlig kollekt som Borgå stift rekommenderar alla sina evangelisk-lutherska församlingar.

Det kristna i Kran har tunnats ut, säger Cecilia Forsén.


– Det måste ju vara klart att det är en kyrklig organisation, men det behöver ju inte betyda att man måste evangelisera, säger Cecilia Forsén, som är stiftets ledande ansvariga för diakoni.

En förening som kallar sig kristen borde ledas av en präst, diakon eller någon med rötter i en församling, anser hon.

Saknar vårdproffs

Kran är i huvudsak statligt finansierat med medel från bidragscentralen Stea som fördelar spel- och tipspengar till välgörande ändamål. Årets bidrag är drygt 260 000 euro.

För de pengarna har Kran ett kansli på tre personer. Den övriga verksamheten består av ofta ex-missbrukare som har mottagningar som erfarenhetsexperter på olika orter i södra Finland och Vasa. Ofta håller de öppet några timmar i veckan och får ersättning som arvoden.

Något etablerat samarbete mellan församlingsdiakonin och Kran finns sällan. När en ny lågtröskelmottagning öppnade i Borgå, visste den lokala diakonin till en början ingenting om det. Kran höll till i anslutning till annan missbrukar- och kriminalvård på annat håll i stan.

Någon ledande personal inom vård, social­arbete eller missbruk har Kran inte. Verksamhetsledaren själv är ekonom från Hanken.

Kranchefen Mette Strauss ska också, i synnerhet efter sin varning 2017, ha tagit allt mera avstånd till kyrkans folk.

– Hon tyckte att de var oprofessionella, och inte förstod sig på ekonomi, säger Kyrkpressens källa.

"Folk kom och gick. Det var inte en uppdaterad, finländsk arbetskultur på Kran."

"Inte en finländsk, uppdaterad arbetskultur"

Den sista med en ledande post i Borgå stift i Krans styrelse var kyrkoherden i Hangö Monica Cleve. Hon hade själv chefsjobb i vården bakom sig innan hon blev präst, och tillfrågades att ta vid när Cecilia Forsén slutat.

– Folk kom och gick på Kran och det bytte personal hela tiden. Det var inte en finländsk, uppdaterad arbetskultur, säger Monica Cleve.

På att få ihop pengar ska verksamhetsledaren enligt henne ha varit beundransvärt skicklig. Däremot ska hon inte ha varit mottaglig för att diskutera ledarskapsproblemen. Monica Cleve och den dåvarande styrelseordföranden Mikael Lindvall från Jakobstad försökte, men till slut lämnade båda föreningen 2021.

Vid Hbl:s granskning i höstas ville Lindvall inte längre uttala sig om problemen vid Kran under gångna år.

– Det känns ju nu som ett lågvattenmärke och ett nederlag att jag slutade, medger Monica
Cleve till Kyrkpressen i dag. När människor far illa har jag alltid varit den som reagerar.

Verksamhetsledaren sitter löst

Sedan 2025 leds Krans styrelse av ordförande Pia Mikkonen, pensionär och lokal SFP-aktiv i Vanda.

Hon säger att hon själv, med bakgrund inom Kårkulla och vård för funktionshindrade, värvades till Kran av föreningens ekonomichef. Ansökningstrafiken och ekonomin såg ytterst välskött ut, så Pia Mikkonen ställde upp.

Nu medger hon att Hbl:s artiklar i höstas kom som ”en chock”. I övrigt har hon och Krans styrelse beslutat att inte just nu uttala sig i media.

Enligt Kyrkpressens källor ska problemen kring verksamhetsledaren under de senaste månaderna ha utretts grundligt. Bland dem går signalerna att läsa av. Verksamhetsledarens anställning hänger nu på en tunn tråd.

Kyrkpressen har upprepat försökt nå verksamhetsledare Mette Strauss för kommentarer.

Läs också Kyrkpressens ledarkommentar här.

FAKTA: Föreningen Kran

  • Finlandssvensk kyrklig rusvårdsförening grundad 1982 för Borgå stift
  • Hör till nordiska Blåbandsrörelsen för nykterhet.
  • Omsätter omkring 350 000 euro per år; över­vägande spel- och tipspengar från statliga Stea.
  • Får en stiftskollekt i Borgå stift per år.
  • Har kansli i Helsingfors.
Jan-Erik Andelin


ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54