Att komma närmare världen

Kolumn.

Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum.

29.1.2026 kl. 20:19

Tänk, där fick jag tillträde till mitt språk. Jag är så tacksam för det. Jag lärde mig läsa och skriva, jag lärde mig nya ord och andra språk – också ordlösa språk, som matematik och konst. Idag har jag ord för att ledigt röra mig i olika världar. Jag har ord för att beskriva att det kittlar i magen, att jag känner mig elektrisk, att jag gjort en insikt eller att jag inte förstår. Utan mitt språk vet jag inte hur jag skulle ta mig an världen. Jag skulle antagligen också vara svårtillgänglig för den.


I år är det
750 år sedan de första strukturerna för bildning anlades i Finland. Då grundades det första domkapitlet i Åbo – den första strukturen för att leda kyrkligt och samhälleligt liv. För att hjärtan ska kunna växa och bilda sig har den offentliga förvaltningen tillsett demokrati, transparent beslutsfattande, kultur och fri bildning.

Utbildning ger redskap. Bildning är vad våra hjärtan skapar med sina redskap.

Jag satt vid ett kaffebord och familjens yngsta dotter kom och ställde sig bredvid mig. ”Nu är jag längre än du”, sa hon och sträckte lite på sig. ”Nå, i själva verket är jag nog längre, jag är bara lite hopvikt, när jag sitter här,” svarade jag. Hennes stora leende blev ännu större och det glittrade till i hennes blick. Våra tankevärldar hade mötts i vad som blev ett matematiskt experiment. Tillsammans såg vi längre, men framför allt möttes två hjärtan i ett leende.

”All död beror i sista hand av syrebrist”, diktade Claes Andersson i Hjärtats rum. Att få tänka, att ha redskap för sitt tänkande, är frihet, det är att andas. Den friheten kan du ge dig själv och andra, om ditt hjärta vill.

Mia Anderssén-Löf är stiftsdekan i Borgå stift.


URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49