– Jag är en julmänniska, men inte en julgalning, säger matkreatören och kokboksförfattaren Tara Junker.

Tara Junker: ”Julafton kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor”

mat.

Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat.

11.12.2025 kl. 18:00

Hennes julplanering började med att hennes mamma – som älskar mat lika mycket som hon själv – delade en instagram-mapp med härliga rätter de kunde testa i år.

– I år är julafton på en onsdag, så jag säger bara: ingen kommer att jobba måndag och tisdag och alla kommer att sluta tidigt på fredag. På det viset kommer julen tidigt i år. Men det finns mer tid att laga mat!


På julen äter många samma mat som alltid, intill minsta detalj. Hur tänker du om det?

– Jag älskar den mat min familj äter på julen, men vi äter ingen traditionell julmat. Vi äter det vi tycker är gott. Jag hoppas fler skulle tänka så, istället för att laga den där traditionella morotslådan som kanske knappt någon äter av.

– Vi äter ofta skaldjur. Ostron är en trevlig förrätt på julen – det blir inget matsvinn där! Vi har ofta en trevlig, alkoholfri juldrink, en julsallad med sådant som är i säsong och sedan mat som vi kryddar med saffran. Saffransrisotto, till exempel, eller salladsdressing med saffran.

Den finländska julmatstraditionen har inte mer än hundra år på nacken, påpekar hon. Överklassens vardagsmat blev festmat i stugorna, och Marthorna cementerade arvet.

Tänker du att vi kanske kunde fråga oss hur vår festmat ser ut idag?

– Ja, för det som känns skojigt med julmaten för mig är att det är lite lyxigt och fint. Det kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor.

– Vi är en liten familj, bara fyra vuxna och ett barn, och mycket av vår julafton går till att tillreda maten. Om matlagning är din grej: gör hela familjen delaktig i planerandet. Vad tycker barnen är lyxigt eller jättegott?

Har du fler tips på hur man kan tänka om julmaten?

– Det som vi lärt oss under åren är att man kanske inte behöver en huvudrätt, för det är egentligen fiskbordet som är gott. Man ska inte vara för mätt, för då orkar man inte äta något sött och ostar senare på kvällen. Vi har ofta haft en julsallad tillsammans med förrätterna, exempelvis med riven brysselkål, granatäppelkärnor, saffransdressing och inhemska grönsaker i säsong. Och kålrot måste ju inte ätas i lådformat, man kan exempelvis rosta den i ugnen och ha den i sallad.

– Mitt tips är att satsa på få men jättegoda saker. Jag tycker om att köpa ett finare smör. Och man kanske inte behöver fem olika ostar, det räcker med två riktigt goda, som är köpta i en riktig ostaffär.

Hon tänker också: varför inte knytkalas? Måste en stackars, stressad kvinna alltid stå i köket och gråta en skvätt på julafton?

– Och i mellandagarna kan man äta pizza. På den kan man slänga allt från skinkrester till ostrester från ostbrickan.

Hur tänker du om julklappar, konsumtion och svinn?

– Vi försöker ha minimalt med julklappar – bara en till mina föräldrar och en till mig och min pojkvän. Istället ger vi pengar till välgörenhet. En jultradition jag tänker införa i år är att ta min son till ett köpcenter där det finns granar med presentönskemål som går till ett barn i en familj som inte har råd med presenter. Många barn önskar sig saker som är självklara för andra barn. (Joulupuu-keräys, red. anm.)

Vilken är din viktigaste jultradition?

– Granen. Vi bor på 37 kvadrat men vi ska ha en normalstor, riktig gran som sedan står där och doftar och barrar. Mitt viktigaste julpynt är min mormors gamla julbollar av glas. Det är en del av ceremonin att packa upp dem ur servetter som säkert är från 60-talet och lämnar konstiga spår på fingrarna. Men i år när jag har en 1,5-åring vet jag inte om jag vågar ta fram dem.

– Med barn handlar det lite om att hitta sin egen jul. Att sitta ner med sin lilla familj och fråga: vad är viktigt för oss?

Sofia Torvalds


KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15