”Folk förstår inte vad prästen säger”

SPRÅK.

Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn.

8.12.2025 kl. 13:17

Allt fler finskspråkiga präster jobbar numera inom Borgå stift. Den språkliga mångfalden uppfattas av de flesta som en rikedom, men det riktas också kritik mot bristfälliga språkkunskaper och en förfinskning av det svenska kyrkolivet.

– Det har förekommit fall där folk i en svensk församling inte har förstått vad prästen säger. En del av dem har vänt sig till en svensk församling i grannkommunen för att få en förrättning på svenska, säger en källa som Kyrkpressen har talat med.

På grund av frågans känsliga och eldfängda natur låter Kyrkpressen anonyma källor komma till tals i denna artikel.

– Vår statistik visar att endast sju till åtta finskspråkiga präster tjänstgör vid svenska församlingar i Borgå stift för närvarande, säger Mia Anderssén-Löf, stiftsdekan på domkapitlet vid Borgå stift.


Stora svenska språkprovet

Enligt domkapitlets språkkrav måste alla finskspråkiga präster, som har en ordinarie tjänst vid en svensk församling, avlägga det stora svenska språkprovet.

– Det är ett krav som vi inte tummar på, säger Anderssén-Löf.

Om det däremot rör sig om ett vikariat eller någon som har en tillförordnad befattning går det att bevilja undantag.

– Församlingen och domkapitlet kan tillsammans avgöra när man kan frångå de språkliga behörighetskraven, säger Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Domkapitlet saknar aktuell statistik på det totala antalet finskspråkiga präster som för närvarande har tidsbundna avtal och inte har avlagt det stora svenska språkprovet.


– Det är svårt att rekrytera svenskspråkiga präster, säger Kira Ertman. FOTO: ARKIV/SOFIA TORVALDS


Vid Esbo svenska församling är just nu två av sex präster finskspråkiga. Enligt Kyrkpressens uppgifter har en av församlingens präster gått över till finska i ett viktigt samtal om en förrättning med församlingens medlemmar. Anledningen till språkbytet var knaggliga kunskaper i svenska.

– Den feedbacken har inte nått mina öron. Det är svårt att bemöta kritiken då jag inte vet vad som har hänt, säger Kira Ertman, kyrkoherde i Esbo svenska församling.

Enligt Ertman har domkapitlet beviljat dispens för en av församlingens vikarierande präster som än så länge inte har avlagt det stora svenska språkprovet.

– Det är ytterst svårt att rekrytera behöriga svenskspråkiga präster i Borgå stift eftersom tillgången är så begränsad, säger Ertman.

Problemen att få svensk service vid Esbo svenska församling väcker ont blod.

– Borgå stifts existensberättigande handlar ju om rätten att utöva sin tro på sitt svenska modersmål. Om det inte går att få betjäning på svenska i en svensk församling måste nuvarande praxis ses över, säger en källa.


Vill inte peka finger

Vid domkapitlet i Borgå stift är man inte förvånad över att språkmuren spelar spratt med församlingsmedlemmarna på olika håll i Svenskfinland.

– Jag har hört om dylika fall, men jag vill inte peka finger på de församlingar det rör sig om. Det vore inte rättvist att peka ut någon. Jag förstår att det känns otryggt om man inte är säker på att man blir förstådd. Så kan det förstås också vara även om man har samma modersmål, säger Anderssén-Löf.


Varför söker allt fler finskspråkiga präster sig till svenska församlingar?

– Det är mycket lättare att få en tjänst på svenskt håll. Konkurrensen om jobben i svenska församlingar är inte lika hård som i de finskspråkiga stiften. En lediganslagen prästtjänst vid en finskspråkig församling kan ha omkring 30–40 sökande medan svenska församlingar sällan får fler än fem ansökningar per tjänst.


Råder det brist på behöriga svenskkunniga präster i Borgå stift?

– Nej, vi har en balanserad situation för tillfället. Vi har mig veterligen få obesatta prästtjänster inom Borgå stift just nu. Men läget kommer att förändras snabbt. Omkring 40 procent av alla präster i Borgå stift kommer att gå i pension inom tio år.


Dålig återväxt i Åbo

Trots stora framtida rekryteringsbehov är återväxten inte tryggad. Allt färre studerar teologi vid Åbo Akademi, vilket kan bädda för problem.

– Vid sidan av Åbo Akademi har vi en tillströmning av teologer från Helsingfors universitet och Itä-Suomen yliopisto. Och så rekryteras en del präster som har tjänstgjort i Sverige, säger Anderssén-Löf.

Den språkliga balansgången mellan finska och svenska har slagit rot också vid Åbo Akademi.

– Omkring 25 procent av dem som pluggar teologi vid Åbo Akademi har finska som modersmål. Jag har hört att man har varit tvungen att övergå till finska i undervisningen i vissa situationer då studenternas svenska är alltför svag, säger en källa.


”Svenskan blir aldrig mitt modersmål”

Anne Koivula har jobbat som församlingspastor i Petrus församling i Helsingfors i sju år. Hon har finska som modersmål och är medveten om den språkliga friktion som har bubblat till ytan vid en del svenska församlingar.

– Jag har blivit väl mottagen i Petrus församling. Svenskan blir aldrig mitt modersmål, men jag gör så gott jag kan, säger Koivula.




Anne Koivula efterlyser mentorskap och kollegialt stöd. FOTO: HELSINGFORS FÖRSAMLINGAR


Hon medger utan omsvep att det har varit svårt att bli bekant med den bibliska och sakrala terminologin på svenska.

– Jag hittar inte de verbala nyanserna på svenska alla gånger. Jag försöker kompensera för det med gester och omskrivningar. Jag hoppas att folk visar mig nåd då de ser att jag försöker mitt bästa.

Koivula efterlyser mentorskap och kollegialt stöd i de församlingar där språkmuren vållar problem.

– Även om svenskan inte är perfekt så kan en präst vara bra på många andra sätt. Det är kyrkoherdens uppgift att backa upp sina anställda och hjälpa dem så att de har de förutsättningar att klara av sina arbetsuppgifter.


Hur ska vi tackla språkförbistringen i Borgå stift?

– Det här är inte något man löser på stiftsnivå. Det är i församlingarna som problemen ska lösas. För mig personligen är det en rikedom att få jobba på svenska. Jag är tacksam för att jag är en del av den finlandssvenska gemenskapen.

Text: Mikael Sjövall


MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

BROTTSMISSTANKE. Polisen i Österbotten har en pågående förundersökning om händelser i en av de svenskspråkiga församlingarna i regionen. 18.9.2025 kl. 11:13

Kolumn. För ett drygt år sedan tog jag ett jättesprång ut i det okända. Jag sade upp mig från ett tryggt jobb med stabil inkomst för att i stället bli frilansande musiker och skådespelare och egenföretagare. 16.9.2025 kl. 09:56

bibeln. Vad väger tyngre i teologi och bibelsyn? Orden i sig? Eller den sak orden pekar på? Emeritusbiskop John Vikström lämnar en text till några biskopskolleger och till andra i kyrkan. Det är ett slags bokslut, skriver han. 11.9.2025 kl. 14:49

UNGDOMSKÖR. Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum. 10.9.2025 kl. 17:43

METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51