”Folk förstår inte vad prästen säger”

SPRÅK.

Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn.

8.12.2025 kl. 13:17

Allt fler finskspråkiga präster jobbar numera inom Borgå stift. Den språkliga mångfalden uppfattas av de flesta som en rikedom, men det riktas också kritik mot bristfälliga språkkunskaper och en förfinskning av det svenska kyrkolivet.

– Det har förekommit fall där folk i en svensk församling inte har förstått vad prästen säger. En del av dem har vänt sig till en svensk församling i grannkommunen för att få en förrättning på svenska, säger en källa som Kyrkpressen har talat med.

På grund av frågans känsliga och eldfängda natur låter Kyrkpressen anonyma källor komma till tals i denna artikel.

– Vår statistik visar att endast sju till åtta finskspråkiga präster tjänstgör vid svenska församlingar i Borgå stift för närvarande, säger Mia Anderssén-Löf, stiftsdekan på domkapitlet vid Borgå stift.


Stora svenska språkprovet

Enligt domkapitlets språkkrav måste alla finskspråkiga präster, som har en ordinarie tjänst vid en svensk församling, avlägga det stora svenska språkprovet.

– Det är ett krav som vi inte tummar på, säger Anderssén-Löf.

Om det däremot rör sig om ett vikariat eller någon som har en tillförordnad befattning går det att bevilja undantag.

– Församlingen och domkapitlet kan tillsammans avgöra när man kan frångå de språkliga behörighetskraven, säger Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Domkapitlet saknar aktuell statistik på det totala antalet finskspråkiga präster som för närvarande har tidsbundna avtal och inte har avlagt det stora svenska språkprovet.


– Det är svårt att rekrytera svenskspråkiga präster, säger Kira Ertman. FOTO: ARKIV/SOFIA TORVALDS


Vid Esbo svenska församling är just nu två av sex präster finskspråkiga. Enligt Kyrkpressens uppgifter har en av församlingens präster gått över till finska i ett viktigt samtal om en förrättning med församlingens medlemmar. Anledningen till språkbytet var knaggliga kunskaper i svenska.

– Den feedbacken har inte nått mina öron. Det är svårt att bemöta kritiken då jag inte vet vad som har hänt, säger Kira Ertman, kyrkoherde i Esbo svenska församling.

Enligt Ertman har domkapitlet beviljat dispens för en av församlingens vikarierande präster som än så länge inte har avlagt det stora svenska språkprovet.

– Det är ytterst svårt att rekrytera behöriga svenskspråkiga präster i Borgå stift eftersom tillgången är så begränsad, säger Ertman.

Problemen att få svensk service vid Esbo svenska församling väcker ont blod.

– Borgå stifts existensberättigande handlar ju om rätten att utöva sin tro på sitt svenska modersmål. Om det inte går att få betjäning på svenska i en svensk församling måste nuvarande praxis ses över, säger en källa.


Vill inte peka finger

Vid domkapitlet i Borgå stift är man inte förvånad över att språkmuren spelar spratt med församlingsmedlemmarna på olika håll i Svenskfinland.

– Jag har hört om dylika fall, men jag vill inte peka finger på de församlingar det rör sig om. Det vore inte rättvist att peka ut någon. Jag förstår att det känns otryggt om man inte är säker på att man blir förstådd. Så kan det förstås också vara även om man har samma modersmål, säger Anderssén-Löf.


Varför söker allt fler finskspråkiga präster sig till svenska församlingar?

– Det är mycket lättare att få en tjänst på svenskt håll. Konkurrensen om jobben i svenska församlingar är inte lika hård som i de finskspråkiga stiften. En lediganslagen prästtjänst vid en finskspråkig församling kan ha omkring 30–40 sökande medan svenska församlingar sällan får fler än fem ansökningar per tjänst.


Råder det brist på behöriga svenskkunniga präster i Borgå stift?

– Nej, vi har en balanserad situation för tillfället. Vi har mig veterligen få obesatta prästtjänster inom Borgå stift just nu. Men läget kommer att förändras snabbt. Omkring 40 procent av alla präster i Borgå stift kommer att gå i pension inom tio år.


Dålig återväxt i Åbo

Trots stora framtida rekryteringsbehov är återväxten inte tryggad. Allt färre studerar teologi vid Åbo Akademi, vilket kan bädda för problem.

– Vid sidan av Åbo Akademi har vi en tillströmning av teologer från Helsingfors universitet och Itä-Suomen yliopisto. Och så rekryteras en del präster som har tjänstgjort i Sverige, säger Anderssén-Löf.

Den språkliga balansgången mellan finska och svenska har slagit rot också vid Åbo Akademi.

– Omkring 25 procent av dem som pluggar teologi vid Åbo Akademi har finska som modersmål. Jag har hört att man har varit tvungen att övergå till finska i undervisningen i vissa situationer då studenternas svenska är alltför svag, säger en källa.


”Svenskan blir aldrig mitt modersmål”

Anne Koivula har jobbat som församlingspastor i Petrus församling i Helsingfors i sju år. Hon har finska som modersmål och är medveten om den språkliga friktion som har bubblat till ytan vid en del svenska församlingar.

– Jag har blivit väl mottagen i Petrus församling. Svenskan blir aldrig mitt modersmål, men jag gör så gott jag kan, säger Koivula.




Anne Koivula efterlyser mentorskap och kollegialt stöd. FOTO: HELSINGFORS FÖRSAMLINGAR


Hon medger utan omsvep att det har varit svårt att bli bekant med den bibliska och sakrala terminologin på svenska.

– Jag hittar inte de verbala nyanserna på svenska alla gånger. Jag försöker kompensera för det med gester och omskrivningar. Jag hoppas att folk visar mig nåd då de ser att jag försöker mitt bästa.

Koivula efterlyser mentorskap och kollegialt stöd i de församlingar där språkmuren vållar problem.

– Även om svenskan inte är perfekt så kan en präst vara bra på många andra sätt. Det är kyrkoherdens uppgift att backa upp sina anställda och hjälpa dem så att de har de förutsättningar att klara av sina arbetsuppgifter.


Hur ska vi tackla språkförbistringen i Borgå stift?

– Det här är inte något man löser på stiftsnivå. Det är i församlingarna som problemen ska lösas. För mig personligen är det en rikedom att få jobba på svenska. Jag är tacksam för att jag är en del av den finlandssvenska gemenskapen.

Text: Mikael Sjövall


afrika. Första gången hon landade i ett afrikanskt land upptäckte hon två saker: hur lite hennes bild av kontinenten hade att bygga på, och ett intresse för dokumentärer. Sedan dess har Hanna Nordenswan hört gripande berättelser på många platser i världen. Men de intervjuer som betyder mest har hon gjort i sin egen familj. 21.8.2020 kl. 16:38

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19

profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen. 20.8.2020 kl. 00:00

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48

Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor. 18.8.2020 kl. 19:53

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07

Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna. 14.8.2020 kl. 16:49

kronoby församling. Kronoby församlings ekonomi har försämrats under de senaste tio åren, skriver ÖT. 14.8.2020 kl. 16:32

val. Kyrkomötet har valt Åsa A. Westerlund och Monica Heikel-Nyberg till medlemmar i Kyrkostyrelsens plenum för mandatperioden 2020–2024. 14.8.2020 kl. 11:38

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06