Nya generalsekreteraren Laura Häkli gör prao i alla kyrkor

EKUMENISKA RÅDET.

Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva
medlems­kyrkor.

8.12.2025 kl. 10:00

Från sitt hem i trähusstadsdelen Kottby cyklar Laura Häkli till så många ställen det bara är praktiskt möjligt. Till intervjun ute på den ortodoxa kyrkans konferens­centrum Sofia på en talludde utåt Helsingfors skärgård har hon tagit cykeln på metron och trampat den sista biten.

Journalisten, kommunikatören och den erfarna chefen Laura Häkli har nyligen tillträtt som ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Här ute i Nordsjö pågår Finlands ortodoxa kyrkas kyrkomöte och Laura Häkli hoppar in här på en praovecka hos den andra folkkyrkan.

– Jag ska jobba en vecka hos Ekumeniska rådets alla elva medlems­kyrkor. Julveckan blir det med Frälsningsarmén, med julgrytorna och de ensammas julfest. Där blir det kavla upp ärmarna, tror jag. Så blir det Missionskyrkan i februari.

Sin praoräcka som ekumenikarbetare började Laura Häkli med inget mindre än att resa till Rom med den katolska kyrkan. Där skakade hon hand med självaste påven Leo XIV, nytillträdd han också.

– Han gav ett väldigt ödmjukt och vänligt intryck, utan några kungliga later. Jag förstår mycket väl varför han blev vald; en verkligt hjärte­varm människa, säger Laura Häkli.

Vid tillfället överlämnade kyrkorna i Europa den senaste revisionen av det ekumeniska dokumentet Charta Oecumenica till påven.

Växte upp under kyrkornas bord

Laura Häkli kommer från Forssa i sydvästra Finland.

– Jag växte upp under borden i kyrkan. På en liten ort fanns det kristna av alla de slag. Familjens vänner hörde till olika väckelserörelser. Jag hade frikyrkliga klasskompisar och de orto­doxas bönehus låg i ändan av vår gata, säger Laura Häkli.

"Jag tror att just någon som jag blev vald för att visa att ekumenik är alla församlingsmedlemmars sak och att vi kan minska polariseringen i vardagen själva."

Själv gick hon i genom hela den lokala folkkyrkoförsamlingens palett från dagklubb till ungdomsverksamhet. Men därefter blev det inte längre teologi och kyrka som karriär.

– På den tiden tänkte jag att alla riktiga jobb fanns på annat håll, säger hon.

Laura Häkli utbildade sig till journalist och har sedan dess arbetat inom olika medier och inom kommunikation inom olika medborgarrörelser och med innovationsstiftelsen Sitra tills hon för sex år sedan landade som kommunikationsdirektör hos Finska Missionssällskapet.

”Det är vi som ska vara ekumeniken”

Laura Häkli är den första av många generalsekreterare vid Ekumeniska rådet som inte är teolog.

– Jag tror att just någon som jag blev vald för att visa att ekumenik är alla församlingsmedlemmars sak och att vi kan minska polariseringen i vardagen själva och visa att vi i kyrkorna kan verka tillsammans, säger Laura Häkli.

Redan innan julen 2025 hinner Laura Häkli redan bli hands-on med många olika kristna traditioner. Mest minnesvärda julminnen har hon ändå från studietiden i Spanien och katolska julnattsmässor där.

– De hade väldiga julkrubbor, som miniatyrstäder med porlande bäckar och rörliga människofigurer. Men Jesusbarnet lades i krubban först på julnatten. I en gudstjänst satt prästen efteråt med Jesusdockan i famnen och kyrkfolket köade för att hälsa barnet välkommet och krama och kyssa det. Naivt och barnsligt, kan vi tycka som lutheraner, men det var oväntat berörande, säger Laura Häkli.

Fast Finland är inte sämre. Familjen har stuga i tavastländska Nastola, och där väljer församlingen en barnfamilj från orten med ett eget nyfött barn att vara i centrum för jultablån.

– Det är också väldigt berörande med bebisen där. Tårarna rinner på folk, i synnerhet på mig. Min egen förstfödda, Aleksi som fyller 20 i år, är född den 23 december. Så jag lever konkret med i Marias värkar och julens händelser och stämning.

Jan-Erik Andelin


Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23

äktenskapssyn. Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas. 7.8.2020 kl. 10:12

katastrofhjälp. Kyrkans utlandshjälp har beviljat 50 000 euro från sin katastroffond till dem som drabbats av explosionen i Libanons huvudstad Beirut. Utlandshjälpen inleder också en insamling till förmån för hjälparbetet. 6.8.2020 kl. 16:52

film. Ulla Heikkilä inspirerades av sin egen tonårsupplevelse och gjorde en film om en lägervecka full av gemenskap, livsfrågor, konflikter och förälskelse. 6.8.2020 kl. 19:00

Johan Candelin. Polisutredningen gällande Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är nu klar och ärendet går till rättegång i november. Två personer i styrelsen står åtalade. 6.8.2020 kl. 12:00

Camilla Svevar . Hon försökte göra karriär som sångerska, hon var kantor och småbarnsmor, hon blev präst och fick cancer – och skilde sig, två gånger. Idag är Camilla Svevar kyrkoherde i Replot och vill predika för sökarna. 6.8.2020 kl. 10:02

profilen. Hon sökte bli helad från sin sjukdom men fann bara tomhet. Även om sjukdomen är kvar så har Camilla Sundqvist nu blivit hel som människa. 6.8.2020 kl. 09:08

Arbetslöshet. Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb. 5.8.2020 kl. 08:00

podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00

kallelse. Pedersöres sommarteolog Dennis Svenfelt upplever en kallelse att bli präst i församlingen. Han kan bli den första manliga laestadianen att bli prästvigd i stiftet på 40 år. 4.8.2020 kl. 08:25

vardag. Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern. 3.8.2020 kl. 10:15

Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55