– Det som gör Ingås målning unik är att den är den enda dödsdans som har gjorts norr om Östersjön. Ingen annan kyrka i Finland, Sverige eller Norge har något liknande, säger Erkki Päivärinta.

Berättelserna lever kvar i väggarna

INGÅ.

Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön.

10.11.2025 kl. 15:32

I skolan var Erkki Päivärinta inte särskilt intresserad av historia.

– Men när Ingå kyrka renoverades och golvet under brudrummet togs bort hittade vi gamla kistor och andra saker. Då väcktes min nyfikenhet och intresse. Vad har hänt här egentligen?

Ingå församlings början sträcker sig så långt tillbaka som till 1100-talet, och delar av dagens gråstenskyrka är från den tiden. Sin nuvarande form med målningar fick kyrkan i slutet av 1400-talet.


Vad är det som är speciellt med Ingå kyrka?

– Hela interiören. Den berättar om hur kyrkan en gång var en del av maktspelet mellan Sverige, Tallinn och Danmark, kampen om makten över Östersjön. Alltså lite som i dag, säger han med glimten i ögat.


Vilket är det mest speciella föremålet i kyrkan?

– Det finns många värdefulla föremål, men två är alldeles speciella. En av dem är dödsdansen på norra väggen. Den målades på 1500-talet, men motivet har sina rötter i 1300-talets Europa, då pesten härjade. Under medeltiden var döden en naturlig del av livet, lika självklar som födelsen. Dödsdansen var en slags uppvisning under gudstjänsterna, där man blev påmind om livets förgänglighet.

– Det som gör Ingås målning unik är att den är den enda dödsdans som har gjorts norr om Östersjön. Ingen annan kyrka i Finland, Sverige eller Norge har något liknande.

Den andra stora skatten i Ingå kyrka är Kristusfiguren på altarkrucifixet.




Kyrkan har blivit plundrad flera gånger men ingen har vågat ta Kristusfiguren.



– Den tillverkades på 1300-talet i Lübeck. Det är kyrkans äldsta bevarade föremål. I de flesta medeltida kyrkor finns många helgonstatyer, men här finns inga kvar. Jag tror att det beror på att danskarna använde kyrkan som fästning på 1500-talet. De behövde virke till uppvärmningen, och då gick mycket förlorat.

– I början av 1700-talet, under Stora ofreden, tog ryssarna tog kyrksilvret och andra värdefulla föremål. Det som fanns kvar brändes antagligen upp.


Barnens skyddshelgon

Ingå kyrka är tillägnad sjöfararnas och barnens skyddshelgon, Sankt Nikolaus.

Det finns en stående gravsten på vänstra väggen över greve Joachim Löwenhaupt. Joachim dog som barn, endast två och ett halvt år gammal. Hans gravsten fanns på golvet vid koret men flyttades till sin nuvarande plats vid renoveringen 1840.

Erkki Päivärinta har skrivit en skrift om Ingå kyrka och dess spännade historia. I slutordet berättar han varför han ville skriva om kyrkan och dess historia.

– Jag vill att barnen i Ingå ska bli nyfikna på sin egen historia och att vuxna ska kunna stöda dem i det.


Du är aktiv i församlingen. Vad är det värdefullaste du har gjort?

– Jag har suttit i kyrkorådet många år, men det som betydde mest för mig var nog att leda söndagsskolan. Det kändes viktigare än alla möten i kyrkorådet.

– En kvinna, nu över femtio, kom fram till mig och berättade att hon gått i min söndagsskola när hon var liten. Då märker man att det man gjort faktiskt haft betydelse.


Vad betyder kyrkan och församlingen för dig?

– Jag går i kyrkan ganska regelbundet. Gemenskapen är det viktigaste, att man får vara tillsammans. Församlingen är Kristi kropp som samlas och delar livet. Vi ordnar också en ”kara”-brunch en gång i månaden i Diakonihuset. Människor kommer bara för att träffas. Jag tycker det är viktigt att tröskeln är låg, så att alla vågar komma.

Christa Mickelsson


psykologi. Den danska författaren, psykologen och prästen Ilse Sand vill att vi börjar förstå de särskilt sensitiva människorna i bland oss. – Då kan de positiva sidorna hos oss som är högkänsliga blomstra! 22.6.2026 kl. 16:16

laestadianer. Krisen kring att en bönehusförening i Larsmo installerat egna präster invecklas nu i det kommande kyrko­herdevalet i församlingen den 23 augusti. 18.6.2026 kl. 16:54

ETT GOTT RÅD. I en tid av tvärsäkra åsikter uppmana sångaren och terapeuten Mia Hafrén oss att vara nyfiken på andra. – Lyssna på vad folk säger innan du bildar din egen åsikt, säger hon. 16.6.2026 kl. 13:51

LUTHERSKA SMÅKYRKOR. På Borneo heter den lutherska kyrkan Basel efter det europeiska missionssällskapet. Vem Martin Luther var vet många inte så noga. Någon tycker det var synd att han blev skjuten i USA på 1960-talet … 12.6.2026 kl. 13:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Olov Fors förordnas att sköta kyrkoherdetjänsten i Rikssvenska Olaus Petri församling fram till augusti 2031. Det var ett av de ärenden som behandlades vid domkapitlets möte på torsdagen. 12.6.2026 kl. 09:47

uppdrag. Retreatgården Snoan i Lappvik, Hangö, får i augusti en ny retreatkoordinator i Tomas von Martens. Snoan är Finlands äldsta retreatgård. 10.6.2026 kl. 09:28

TILLGÄNGLIG NATTVARD. I Nykarleby har styrgruppen för vuxenarbete tagit in ett nytt koncept för den som som av hälsoskäl inte orkar eller kan stå länge och gå till nattvarden. 8.6.2026 kl. 19:19

BÖNESVAR. Andreas Helenelund är bonde. Han gillar sitt jobb, men när det var som värst blev han nästan knäckt av det ekonomiska ansvaret. Att han klarade det ser han som ett bönesvar. – Först efteråt har jag insett hur slutkörd jag var. 4.6.2026 kl. 13:13

ORGLAR. Två historiska orglar i Nykarleby, Telinorgeln i Sankta Birgitta kyrka och Beijerorgeln i Jeppo kyrka, dokumenteras med tanke på en framtida restaurering. 3.6.2026 kl. 14:28

kyrkoherde. Henrik Östman valdes i slutet av maj till kyrkoherde i Replots församling genom indirekt val. Han var den enda som sökte kyrkoherdetjänsten när den ledigförklarades i våras. 3.6.2026 kl. 12:59

NYTT LIVSSKEDE. – När du avslutar jobbet kan du inte längre gå tillbaka till det. Du måste hitta något nytt. Det nya kommer inte ifall du inte avslutar det gamla, råder Tom Tiainen. 2.6.2026 kl. 19:18

kyrkostyrelsen. Borgåbon Linda Finnbäck börjar jobba vid den svenska centralen KCSA. 1.6.2026 kl. 16:16

laestadianer. Risöhälls laestadianförsamling i Larsmo får inte traktens övriga frids­föreningar med sig i soloåkningen gentemot Borgå stift. Åratal av positiv utveckling i rörelsen raseras, anser en av kritikerna, Hans Snellman i Öja. 1.6.2026 kl. 10:00

LFF. Hur påverkar Risöhälls beslut gemene man i LFF? En fråga som varit svår att besvara. ”Nina” från Larsmo är skeptisk till beslutet. 1.6.2026 kl. 10:08

kyrkoherdar. Tomas Ray och Karl af Hällström valdes enhälligt av sina nya församlingar. 28.5.2026 kl. 15:36

ungdomsarbete. Linda Finnbäck blir ny ungdomssakkunnig vid Kyrkostyrelsen. – Ungdomsarbetsledarnas är donarna i stiftet och gör ett hårt jobb. 7.8.2026 kl. 14:10

FÖRRÄTTNINGAR. Kyrkan börjat jobba med nya formulär för förrättningar för dop, konfirmation, vigsel och begravning. De väntas komma i användning om drygt fyra år. 6.8.2026 kl. 16:51

hopp. Vem vågar hoppas? Och vad är hopp, egentligen? I En liten bok om hopp utforskar författaren Catharina Östman förutsättningarna för att hålla sig öppen inför framtiden – också mitt i personlig sorg, besvikelser eller vanmakt inför världshändelserna. 13.8.2026 kl. 19:30

ensamhet. Två av tre finländare upplever sig vara ensamma eller utanför åtminstone ibland. Nella och Robert är seniorer som inte behöver hjälp med någontingannat än – sin ensamhet. 9.7.2026 kl. 11:00

PRÄSTER. En präst i en församling har väldigt många jordfästningar, kollegan har nästan inga. Hur gör man med det faktum att församlingsmedlemar har viss rätt att önska den präst de vill ha och de populära prästerna kan bli slutkörda? – Jag vill inte gå i väggen för att jag tar på mig sådant som är på andras bord, säger en präst till KP. 29.7.2026 kl. 09:00