– Många kända musiker och artister i Finland har börjat som gospelmusiker, säger Dan Kronqvist med boken om gospelpopens tidsålder.

Han skrev boken om gospelns guldår

gospel.

Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet.

11.11.2025 kl. 10:00

Journalisten Dan Kronqvists nya historik om den legendariska musikhandeln Finn­gospel är ett 300 sidors blädderverk där många kan känna igen sig i perioder av ett halvt sekel av kristen musik i Finland.

Fast lika mycket är översikten prästen och musik­pionjären Jan-Erik Lind­qvists, i dag 86, handelsmanna­memoarer.

Den stora konserten i Helsingfors 1971 med amerikanska Imperials, en av Elvis Presleys backvocals-grupper när han gjorde gospel, var en vändpunkt för många som engagerade sig i kristen musik, inklusive Lindqvist själv.

Efter konserten i Gamla mässhallen vandrar han i natten hem till Södra Haga och beslutar sig för att denna musik ska bli hans liv.

Jan-Erik Lindqvist var då stiftspastor för barn- och ungdomsarbete i Borgå stift och hade samma år börjat importera skivor och c-kassetter med kristen musik, som han sålde i tamburen på jobbet på Fredriksgatan i Helsingfors. Själva musik­affären i Rödbergen öppnade han 1975.

– På den tiden var ordet kommersiell betydligt mera negativt än idag. Det skulle egentligen inte finnas några specialister på gospelmusik. Allt skulle vara väldigt jämlikt, säger Dan Kronqvist.

Jan-Erik "Pastorn" Lindqvist och Bjarne Bergsten lade grunden för Finngospel.


”Åtta mark och skivor i pausen!”

Den nya kristna musiken fick kritik. Kyrkpressens ton kunde vara hård. I recensioner av konserter rynkade man på näsan åt inträdena på några mark eller åt att det såldes skivor i pauserna.

I dag visar Dan Kronqvist ändå att Kyrkpressens utgivare, Församlings­förbundet med dess direktör Bjarne Boije, ofta lånade Finn­gospel pengar när kassan tröt.

Dan Kronqvist hade själv varit bandtonåring hemma kring församlingen i Nykarleby, med amerikanska Larry Norman som sin förebild. År 1979 som redaktör vid Kyrkpressen på Bangatan spanade han in Finn­gospels butik ett stycke bort på nästa gata.

– De hade ett ganska brett utbud med gospel från många länder, men också klassiskt och det ena och det andra.

Ett brett miljonföretag

Finngospel hade med tiden en omfattande egen musikutgivning. Årsomsättningen steg något år ända till 2,5 miljoner euro. Kristen musik var ändå nästan aldrig någon guldgruva, säger Dan Kronqvist. Artisterna fick ofta vänta länge på sina pengar.

Finlandssvenska Treklangen blev stort populär under gruppens korta livstid 1972–77.


– Det var mera missionsarbete. Finn­gospel gjorde kanske pengar på var tionde skiva, men då gick pengarna till de där som inte blev några säljsuccéer.

Finngospel hade i starten både en före­bild och en draghjälp i det svenska kristna familjebandet och -företaget Samuelssons med sin countryinfluerade kristna Vikingarna-musik.

Samuelssons lyfte också finlandssvenska Tre­klangen med teologerna Johan Klingenberg, Håkan Djupsjöbacka och Barbro Lindqvist (Näse) som var syster till Jan-Erik Lindqvist.

Treklangens vispop var populär, också i Sverige, under gruppens korta livstid, 1972 till 1977. Mycket vardagligt upplöstes gruppen med att en av medlemmarna fick fast prästjobb.

De affärsmedvetna Samuelssons som också drev en kristen camping på Öland förblev sittande på rättigheterna till Treklangens musik. Ett minnesprojekt kring gruppen som Dan Kronqvist jobbat med strandade nyligen.

– En skrift som var tänkt att komma ut tillsammans med en cd med grea­test hits stupade på att Kjell Samuels­son inte kunde tänka sig att pruta eller släppa på rättigheterna.

Tysk koncern tog över

Finngospel hade ett stort nät av olika skivbolag över hela världen och man reste på musikmässor i världen. Men med den klassiska musiken blev det också mer spretigt, säger Dan Kronqvist.

Finngospel köptes i slutet av 1990-talet upp av den tyska musikförläggaren Klaus Heymanns koncern Naxos som var belåten med sin finländska återförsäljare. Finngospel jobbade stort och var tidvis inne på Akademiska bokhandeln och varuhus i landet med stora försäljningsstånd.

I gospelvågen var kyrkorna ofta växt­platser för många musiker som senare tagit plats i den finländska popvärlden. Till dem som har börjat med gospel finns Anssi Kela, Mikko Kuustonen och Juha Tapio. Dagens tv-kapellmästare Lenni-Kalle Taipales första, och rekordsäljande, jazzskiva gavs ut av Finn­gospel.

Efter 31 år lämnade Jan-Erik Lindqvist år 2006 bolaget han varit vd för. I dag lever företaget kvar som två bokstäver i företagsnamnet Fg-Naxos. Bolaget har en anställd i Finland.


GOSPELNS GULDÅR

  • Finngospel öppnade som finländskt musikbolag från 1975 upp för att driva kommersiell massförsäljning av modern­ kristen musik i Finland.
  • Periodens stora namn: Imperials, And­rae Crouch, Larry Norman, Choralerna, Samuels­sons, Jerusalem, finlandssvenska Treklangen.
  • Journalisten Dan Kronqvist, ex Kyrkpressen, ex Hbl, är ute med boken God musik i 50 år (2025).
  • Författarens egna "ta med till en öde ö"-skivor från perioden: Larry Norman: In another land (1976); Salt: Salt (1977) och Andraé Crouch & The Disciples: This is another day (1976)
Jan-Erik Andelin


SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43