Välj en fin urna som ett sista minne, råder Christina Grönroos.

Dyrare gravar flyttar över oss i urnor

begravning.

Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo.

15.10.2025 kl. 11:08

Sensommaren blev en arbetsdryg tid för Christina Grönroos och hennes begravningsbyrå i Sibbo. Hon tänder ett ljus i det stilla rummet med dämpade färger, i ett litet grönt hus mitt i det växande metropol-Nickby utanför.

Detär persisk matta, mot väggen mot gatan står en modellgravsten, i en hylla står miniatyrer av kistor, vid den motsatta väggen urnor på rad.

– Vi har haft väldigt många unga som har gått bort i somras. Det har varit en tråkig augusti­, säger Christina Grönroos.

Under ett år som i fjol hade hon hand om omkring 130 begravningar. Med de unga som har gått bort har hon varit förvånad över att den allmänna trenden med de allt fler urnbegravningar plötsligt bröts – när en ung människa dog.

– Just för de här unga, under 30-åringarna, har man velat ha kistbegravning. Kanske det är så man tänker som förälder, att ens barn förblir … helt.

Minneslund med namnplatta blir snabbt populärare, ser Christina Grönroos.

Två tredjedelar lämnar oss i urnor

Sibbo är till stora delar fortfarande landsort, men det moderna begravningskulturen med kremering och urna har vuxit fram snabbt också här.

– Det är mest de troende 95-åringarna som tycker det ska vara ”hederlig begravning” med kista. Och är det Betania (frikyrkan på orten) så är bränning inget alternativ, säger Christina Grönroos med sin rutin på orten.

– Ungefär en tredjedel är kistbegravningar och två tredjedelar urnor här i Sibbo. I lite mer urbana samhällen är det ännu mer, säger Henrik Sundström som är tf förvaltningsdirektör vid ortens lilla finsk-svenska samfällighet.

De anhöriga får nu betala vad staten sparar.

Han är precis i färd med att i december ta nästa års gravpriser till beslut i församlingarna. Redan för i år höjdes gravpriserna med 20 procent. Begravningsplatsen strax ovanför de två kyrkorna i Sibbo, den medeltida och den från tsartiden, på ängarna väster om samhället ska också utvidgas.

Urnbegravningarna blev snabbt vanligare under coronapandemin då man inte fick samlas till jordfästning. Det andra som driver trenden med kremering är – att det blir billigare

– Då har du en mindre gravplats och i graven ryms det flera urnor. Du har en mindre sten som inte kostar tvåtusen euro utan under tusen. Eller så bara ett kors. Eller så strör du askan i en minneslund och lägger en minnesplatta för 200 euro.

Staten sparar – rejält dyrare gravar

Gravkostnaderna är ungefär en tredjedel av kostnaderna när någon dör, säger Christina Grönroos. Men det kommer att bli betydligt dyrare de närmaste åren.

Vid Kyrkostyrelsen i Helsingfors läser mark­användningsschef Harri Palo ur kyrkans statistik att gravavgifterna redan i fjol gick upp med omkring 15 procent.

Det är staten som ska ersätta den evangelisk-lutherska kyrkan för att den sköter om att alla i hela landet ska bli begravda – oberoende av om man hör till kyrkan eller inte. Kyrkskattemedel ska inte användas för gravväsendet.

Staten har däremot årligen snålat in på den pengen till kyrkan, senast tio nya minusmiljoner vid budgetrian i somras. Så just nu läggs också skattemedel på gravarna, så senaste vinter rekommenderade Kyrkostyrelsen församlingarna att höja gravavgifterna rejält.

– Vi har rekommenderat att hälften av kostnaderna för en grav tas in genom avgifter, och att priserna förenhetligas i hela landet, säger Harri Palo.

Församlingarna är inte på långa vägar där. I Borgå stift täckte gravavgifterna i senaste statistik i snitt 17 procent av vad gravväsendet i verkligheten kostar.

Det talas nu också öppet om "gravshopping".

Församlingarna i Rase­borg, Vasa och Helsingfors tar in över 30 procent genom avgifter. Billigt blir det i Hangö, Sjundeå och några mindre åländska församlingar som tar upp mindre än fem procent.

Sibbo ligger också lågt i statistiken, knappt under snittet för hela Borgå stift.

Shoppa en grav för den döda

Det talas nu också öppet om gravshopping. Ju mer kostnaderna börjar spela in väljer man om den döda ska begravas på sin hemort – eller kanske på sin födelseort eller i en släktgrav på en annan ort.

Enligt Christina Grönroos händer det att man väljer att begrava i Sibbo i stället för Furu­mo i Vanda, eller Borgå – för att det är förmånligare.

– Alldeles nyligen tog en familj en stor fem platsers familjegrav här, för att det var billigare än i Helsingfors, säger hon.

– Ett oönskat fenomen. Det kommer inte så länge att vara så där, för alla samfälligheter sitter nu och räknar ganska frenetiskt, säger Henrik Sundström.

De utsocknes som kommer från andra orter för att begrava får församlingen nämligen lägga på en dyrare gravtaxa. Men i övrigt ska alla enligt lagen betala jämlikt för sig på begravningsplatsen; ortodoxa, muslimer,religionslösa.

Det räknas frenetiskt just nu i församlingarna, säger Henrik Sundström

På många orter meddelas ofta bara genom kungörelser att en grav "på evig tid" är på väg att förfalla.

Ville mormor ligga under äppelträdet?

Harri Palo vid Kyrkostyrelsen har svårt att spå hur begravningsväsendet kommer att utvecklas. Stora åldersklasser kommer att dö under de närmaste åren, men samtidigt frångår gravkulturen kistbegravningarna som tar mycket plats.

I stora städer är begravningsplatserna fullsatta. Fram till mitten av 1950-talet kunde familjer få evig gravrätt, men de luckras numera upp. Har graven varken använts eller skötts på till exempel 25 år, så har församlingar satt i gång processen med att lösa in gravbrevet för att ge plats för nya stoft i jorden.

I Sibbo har församlingen aktivt försökt ta kontakt med eventuella anhöriga, men på många andra orter meddelas det ofta bara genom kungörelser att en grav är på väg att förfalla.

Allt flera anhöriga tar också numera hela begravningsceremonin i egna händer. Det är i dag tillåtet att strö en anhörigs aska i trädgården eller på sommarstugan, eller att bisätta en urna på sin egen tomt. Gravplatsen antecknas av myndigheter, men behöver inte ens märkas ut.

– Men jag tycker inte riktigt om när man märker att de anhöriga i första hand tänker på sig själva, säger Christina Grönroos. Man måste tänka på vad den avlidna hade önskat sig. Ville mormor faktiskt ligga under äppelträdet?

– – –

Korrigering, måndag kl. 15.40: Gravpriserna i Sibbo höjdes med 20 procent för innevarande år. Priserna för nästa år är ännu inte fastslagna.


FAKTA

  • Urnbegravningar blev snabbt vanligare under coronapandemin. När gravpriserna snabbt stiger blir urnan ett klart billigare alternativ.
  • Kyrkan behöver få in 85 miljoner mer per år på gravavgifter. De anhöriga får nu börja betala vad staten inte längre betalar för.
  • Gravväsendet är sedan 2004 i lag den evangelisk-lutherska kyrkans samhällsuppdrag.
Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. Prästen Bo Brander möter minsann människor. Under sitt trettio år långa yrkesverksamma liv har han hela tiden bott i internat för att finnas nära de studerande han jobbar bland. – Jag är livstidsinternerad, säger han med ett småleend. 27.8.2009 kl. 00:00

Människa. Ärkebiskop Jukka Paarma går i pension 1.6.2010. En ny ärkebiskop väljs på våren. 26.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Det är faktiskt första gången vi är med, konstaterar Sjömanskyrkans Ben Thilman vid sin monter på Kyrktorget i Lovisa. Thilman är ledande sjömanspräst vid den nybyggda sjömanskyrkan i Nordsjö där arbetet kommit väl igång. 26.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kluriga frågor med annorlunda grepp. Så definierade notarie Clas Abrahamsson biskopsutfrågningen i Pargas på tisdag kväll. Se bilder! 26.8.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. Så vitt momi kunde minnas hade hunden Leopold Napoleon von Gutenhof, även kallad Nappe, mest ställt till med problem. Hur den hade fått upp buren i hundvagnen på sibbotåget förblir ett mysterium. Hem till Mikaelsgatan kom terriern för egen maskin. Samme Napoelon bet också familjens läkare i baken när han kom för att vaccinera småflickorna. Efter det bands den pliktskyldigast fast i badkaret när läkaren kom på besök. 27.8.2009 kl. 00:00

Ledare. Senaste vecka fick de som följde med de kyrkliga nyheterna vara med om nästan ett fyrverkeri av dels budskap från kyrkans sida, dels krav på kyrkan. 27.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan samlar information om finska församlingars verksamhet på svenska på webben. 25.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrktorget fortsätter att turnera stiftet. Denna vecka står domprosteriet, mellersta Nyland och Raseborg på tur. 24.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det är överfullt på parkeringsplatsen vid S:t Göransgården i Mariehamn. Dessvärre är det fotbollsplanen som lockar och inte de fem biskopskandidaterna som ska utfrågas vid den andra biskopsdebatten i ordningen av fem. Tidtabellen har fått skjutas fram med den timme, det åländska flygbolaget låter inte fyra inflygningen av fyra biskopsämnen påverka sin torsdagstidtabell. 21.8.2009 kl. 00:00

Kultur. I helgen uruppförs den svenska översättningen av Lasse Heikkiläs ”Suomalainen messu”. Mässan tar plats på Förbundet Kyrkans Ungdoms  sommardagar i Pedersöre. 22.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Frågor och svar. Debatt och diskussion. Åsikt och fakta. På denna sida samlar vi artiklar som berör biskopsvalet. Mycket läsglädje i biskopsdjungeln!  20.8.2009 kl. 00:00

Människa. – Gud är lagledaren och managern som ser till att omständigheterna är i skick och att laget kan fungera. Jesus är coachen som säger hur du ska spela. 20.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Några nya klara skiljelinjer är svårt att urskilja bland biskopskandidaterna efter den första biskopsdebatten i samband med Kyrktorget i Vasa på ondsdagen. Frågorna handlade om kandidaterna som person och biskopsämbetet. Till det svårare frågorna hann man egentligen inte på de två timmar som reserverats. 20.8.2009 kl. 00:00

Kyrka. Svenska kyrkan lanserade på tisdagen en unik bönewebb inför kyrkovalet som hålls den 20 september. Nu kan svenskarna sms:a sin bön till en speciell nummer och, om de vill, dela den på www.svenskakyrkan.se/be.   20.8.2009 kl. 00:00

Människa. – Kyrkan ska inte vända kappan efter vinden, men inte heller vara en institution för likatänkande, säger Juanita Fagerholm-Urch. 18.8.2009 kl. 00:00

Kristinestad. Opinionsnämnden för massmedier anser att tidningen Syd-Österbotten inte gjorde fel i att publicera insändaren där en präst framförde sina åsikter om sexuella minoriteter. 16.5.2019 kl. 15:10

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på tisdag och behandlade en lång rad ärenden. Bland annat förordnades Lemland-Lumparlands församlings kyrkoherde Benny Andersson till kontraktsprost i Ålands prosteri medan Monica Cleve blir tf. kyrkoherde i Sjundeå svenska församling. 15.5.2019 kl. 15:19

fusion. Domkapitlet i Borgå stift beslöt vid sitt möte på tisdagen att man för Kyrkostyrelsen förordar att Pedersöre, Esse och Purmo församlingar bildar en församling från den 1 januari 2020. Det innebär samtidigt att man rekommenderar att Jakobstads svenska församling fortsätter som en självständig församling och inte ingår i den nya församlingen. 15.5.2019 kl. 14:52

Kyrkomötet. Efter tre dagars sittande i plenumsalen fraktades alla kyrkomötesombud in till Åbo centrum för att möta unga från olika håll i Finland. Barn, unga och kyrkans framtid var teman som gick som en röd tråd genom kyrkomötesveckan. 10.5.2019 kl. 17:30

dop. Kyrkomötet beslöt att det i framtiden ska räcka med att ett barn som döps har en fadder, istället för två som är dagens minimikrav. Målsättningen är att minska trösklarna för föräldrar som vill låta döpa sina barn. 10.5.2019 kl. 10:36