Mikaela Strömberg-Schalin börjar som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå.

Nya stifts­juristen: ”Jag växte upp med en jordnära kyrka”

BRANSCHBYTE.

Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå.

14.10.2025 kl. 15:48

Mikaela Strömberg-Schalin, 54, börjar i höst som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Hennes tidigare karriär inom lantbrukets intressebevakning, och som skönlitterär författare, har vardera handlat om livet på landet.

Sedan debutromanen Kring dessa himlar städs, direkt Finlandianominerad 1999, har hon skrivit om landsbygden – där också kyrkan har varit jordnära och praktisk, säger hon.


Du blev inte jordbrukare själv?

– Jag hade så unga föräldrar, så det var aldrig aktuellt. Jag är inte så praktisk, så fast jordbruket är mitt hjärteblod så tror jag att jag inte skulle vara så bra i yrket själv.


Varför jurist då?

– Förutom att jobba med jordbruk så ville jag ända sedan liten bli författare. Det låter lite löjligt nu, men när man är tjugo så vill man göra något radikalt. För mig var det att söka in till Juridiska. Men jag har senare varit mycket nöjd med det valet. Jag har haft kiva arbetsuppgifter och fått göra sådant jag har varit intresserad av.


Varför sökte du jobb inom kyrkan?

– Jag har en bakgrund i en väldigt praktisk kyrklighet här i Lappträsk, naturlig och enkel, med okomplicerade gudstjänster. Kyrkan kändes som ett praktiskt och bra ställe för mig.


Vad väntar du dig av att byta bransch?

– Med min litteraturbakgrund tycker jag att de olika delarna jag är intresserad av möts i det här kyrkjobbet. Det praktiska, jordnära som för mig är en dimension av kyrkan. Och sedan det här litterära, konsten och det andliga: psalmskatten, bönerna. Båda sidor kommer in där på något sätt.


I din senaste roman Rågången har många noterat din naturmystik.

– Men för mig är det ännu mer jorden, den brukade naturen, som är det viktiga. Jag blir mest tagen av att se folk arbeta, och leva av jorden. Och av de där generationerna som avlöser varandra, i medgång och motgång.


Du är släkt med bondeförfattaren Sigurd ”Sigge” Strömberg.

– Min pappas farfar var en kulturpersonlighet i bygden, och författare, och gjorde mycket annat inom kulturen. Han dog när jag var tio. Men man hade mycket att göra med äldre generationer då. Vi hade de mjölkande kuddorna i lagården här i Hars­böle på min mammas hemställe och ungdjuren tio kilometer bort på min pappas hemgård i Hindersby. Så jag brukade åka dit med min pappa och medan han skötte korna så satt man inne hos Sigge och Hanna och så berättade Sigge berättelser.


Har kyrkans och församlingarnas roll på landsbygden förändrats?

– Det ser ganska lika ut som det jag har vuxit upp med. Byn är ganska liten, och det är grann­byarna också. Man gick på begravningarna; barnen och alla var med. Det var konkret hur man delade livets stora saker i en samhörighet. Där har kyrkan en sammanlänkande roll.


Blir din nästa bok nu i en kyrklig miljö?

– Nej. Jag är inte sådan som går och snappar upp saker som jag sedan stoppar i en bok. Mina böcker kommer ur ett slags poesi, ur andra skikt.


Hur blir första dagen på nya jobbet?

– Då får jag ju träffa biskopen. Han deltog inte i processen när jag anställdes, så jag har aldrig träffat honom.

Biskop Bo-Göran Åstrand var jävig att delta i att anställa ny lagfaren assessor. Nyanställningen leddes av domprost Mats Lindgård.

Jan-Erik Andelin


samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26