Det är som i den svenska 60-talsschlagern: Det strömmar skön musik / från en Mälarökyrka / en pojke spelar Bach en kväll när inte nån hör på.
Så verkar kantor Niels Burgmann från Matteus församling i Helsingfors önska att det skulle vara runtom i landet. Kyrkor kunde vara öppna för musikinstitutens elever. Kantorer kunde ge orgel- och musiklektioner.
I sitt projekt "Kyrkomusiken som kulturbärare" har Niels Burgmann ordnat med Orgeltramp-kurser där barn och unga har dykt upp. I sommar ska han vara orgellärare vid Wegelius-institutets stora sommarkurs i Karis, där är alla från tretton år uppåt välkomna, sannolikt till orgeln i medeltida Karis kyrka.
– Jag hoppas att intresse väcks redan i tonåren. Wegeliuskurserna är jätteviktiga, att man på ett läger i en vecka får umgås med en massa likasinnade som gör det man själv är intresserad av. Och får känna att man är musiker, säger han.
Det brådskar nu
Det är bråttom med att få unga människor att intressera sig för kyrkomusik, med allt det numera innebär. Annars är kantorsyrket som vi lärt oss känna det på väg att dö ut i stiftet.
För tillfället finns det totalt åtta svenskspråkiga kantorsstuderande vid de två högre utbildningarna, Sibelius-Akademin i Helsingfors eller Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad.
– Jag fick själv lektioner av den lokala kantorn hemma i byn i Kungsäter i Sverige. Jag fick en nyckel till kyrkan och fick springa där och öva redan som fjortonåring. Jag är evigt tacksam för den möjligheten, säger Niels Burgmann.
I dag verkar det vara en hel del popuplägg med gitarr, bas och trummor som gäller. Är orgeln viktig för att hålla kyrkomusiken vid liv?
– Det ena utesluter inte det andra. Men det praktiska jobbet som kantor gör man mest med något tangentinstrument. Ju bättre man kan det, desto bättre förutsättningar har man också för att förverkliga alla stilriktningar i dagens kyrkomusik nuförtiden, allt från renässansmusik till gospel och rock, eller när man ska ta ut stämmor för en kör. Men så har man också förrättningsmusiken som måste vara bra. Kan man till exempel piano har man mycket gratis i det här yrket, säger han.
Ett lyxigt musikerjobb
Också för erfarna musiker i branschen tänker Niels Burgmann att ett spårbyte till kantorsyrket kunde vara intressant.
– Det är egentligen ett lyxigt musikerjobb. Man har en fast och trygg anställning med en månadslön som inte alls är pjåkig. Och så får man ju väldigt långt bestämma vilken musik man gör. Kantorn har huvudansvaret för musiken i församlingen.
Information om sommarkursen i Karis 23–29 juni finns på Wegeliusinstitutets webbplats mwi.fi.
