Detta gäng samlades till överläggningar och bön i Ryttylä.

”Den frågan är inte kittet som håller oss samman, men det är en sak som vi håller fast vid"

Teologi.

Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn.

6.5.2025 kl. 11:43

I april samlades omkring 150 personer från åtta väckelserörelser på Folkmissionens campus i Ryttylä. Orsaken var Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som för första gången ordnades för en så pass bred skala präster, teologer och andra i ledarpositioner. Tidigare har de operativa ledarna brukat träffas varje termin.

Nu deltog Esikoiset ry, Laestadianernas Fridsföreningars Förbund, Länsi-Suomen Rukoilevaisten yhdistys, Lähetysyhdistys Rauhan Sana, Finlands evangelisk-lutherska Folkmission, Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland, Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys, Suomen Raamattuopiston säätiö och Teologiska institutet i Finland.

– Vi är där för gemenskapen och för det stöd vi får av varandra. Det här nätverket har funnits i decennier, och Slef gick med år 2000. Senare under 2000-talet har också de laestadianska riktningarna kommit med, säger Albert Häggblom, som är verksamhetsledare för Svenska Lutherska Evangeliföreningen, Slef.

När Teologiska institutet bildades år 1987 var 60–70-talets stora splittringar inom femte väckelsen i färskt minne. Häggblom tänker att man därför fokuserade mer på det som skilde de olika väckelserna åt än vad som förenade dem. Idag är det annorlunda.

– Under 2000-talet har mycket hänt i många av våra rörelser. Vi har träffats regelbundet i många år, det har gjort att vi insett hur mycket vi har gemensamt och hur lite som skiljer oss åt. Vi har uttryckt vissa saker olika men egentligen tror vi väldigt lika. Jag skulle säga att vi har kommit närmare varandra.


Vad är det som förenar er – till skillnad från vanliga evangelisk-lutherska församlingar?

– Det går inte att generalisera och dra alla församlingar över en kam, det finns stora regionala skillnader. Men huvudpoängen är att vi vill ha Jesus i centrum och vi vill stå på Bibelns grund. Vi tycker också det är viktigt med evangelisation och mission, och vi har ett stort lekmannaengagemang.

En annan fråga som förenar de här väckelserörelserna är att de har en traditionell syn i äktenskapsfrågan, det vill säga att de motsätter sig samkönade äktenskap.

– Den frågan är inte kittet som håller oss samman, men det är en sak som vi håller fast vid. Vi vill också lyfta fram Jesus som vägen till frälsning och gemenskap med Gud.


Ser du en framtid då ni skulle kunna samarbeta ännu mer – kanske till och med kunna förenas under samma rörelses paraply?

– Jag har varit missionär i Kenya, Där brukade man säga ”Mungu anajua”, vilket är swahili för ”Gud vet”. Saker och ting kan hända som inte beror på oss själva. Det är klart att vi också funderar på framtiden, vi ser ett ansvar för kommande generationer också. Men vi vet inte vad processen leder till, vi funderar på olika eventuella scenarier.

Har ni planer på att lämna kyrkan?

– Vi har inga planer på att lämna kyrkan, det är inget som vi driver. Men vi vet inte vad som händer i framtiden. Så jag säger Mungu anajua.

Text: Sofia Torvalds


Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36