Detta gäng samlades till överläggningar och bön i Ryttylä.

”Den frågan är inte kittet som håller oss samman, men det är en sak som vi håller fast vid"

Teologi.

Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn.

6.5.2025 kl. 11:43

I april samlades omkring 150 personer från åtta väckelserörelser på Folkmissionens campus i Ryttylä. Orsaken var Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som för första gången ordnades för en så pass bred skala präster, teologer och andra i ledarpositioner. Tidigare har de operativa ledarna brukat träffas varje termin.

Nu deltog Esikoiset ry, Laestadianernas Fridsföreningars Förbund, Länsi-Suomen Rukoilevaisten yhdistys, Lähetysyhdistys Rauhan Sana, Finlands evangelisk-lutherska Folkmission, Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland, Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys, Suomen Raamattuopiston säätiö och Teologiska institutet i Finland.

– Vi är där för gemenskapen och för det stöd vi får av varandra. Det här nätverket har funnits i decennier, och Slef gick med år 2000. Senare under 2000-talet har också de laestadianska riktningarna kommit med, säger Albert Häggblom, som är verksamhetsledare för Svenska Lutherska Evangeliföreningen, Slef.

När Teologiska institutet bildades år 1987 var 60–70-talets stora splittringar inom femte väckelsen i färskt minne. Häggblom tänker att man därför fokuserade mer på det som skilde de olika väckelserna åt än vad som förenade dem. Idag är det annorlunda.

– Under 2000-talet har mycket hänt i många av våra rörelser. Vi har träffats regelbundet i många år, det har gjort att vi insett hur mycket vi har gemensamt och hur lite som skiljer oss åt. Vi har uttryckt vissa saker olika men egentligen tror vi väldigt lika. Jag skulle säga att vi har kommit närmare varandra.


Vad är det som förenar er – till skillnad från vanliga evangelisk-lutherska församlingar?

– Det går inte att generalisera och dra alla församlingar över en kam, det finns stora regionala skillnader. Men huvudpoängen är att vi vill ha Jesus i centrum och vi vill stå på Bibelns grund. Vi tycker också det är viktigt med evangelisation och mission, och vi har ett stort lekmannaengagemang.

En annan fråga som förenar de här väckelserörelserna är att de har en traditionell syn i äktenskapsfrågan, det vill säga att de motsätter sig samkönade äktenskap.

– Den frågan är inte kittet som håller oss samman, men det är en sak som vi håller fast vid. Vi vill också lyfta fram Jesus som vägen till frälsning och gemenskap med Gud.


Ser du en framtid då ni skulle kunna samarbeta ännu mer – kanske till och med kunna förenas under samma rörelses paraply?

– Jag har varit missionär i Kenya, Där brukade man säga ”Mungu anajua”, vilket är swahili för ”Gud vet”. Saker och ting kan hända som inte beror på oss själva. Det är klart att vi också funderar på framtiden, vi ser ett ansvar för kommande generationer också. Men vi vet inte vad processen leder till, vi funderar på olika eventuella scenarier.

Har ni planer på att lämna kyrkan?

– Vi har inga planer på att lämna kyrkan, det är inget som vi driver. Men vi vet inte vad som händer i framtiden. Så jag säger Mungu anajua.

Text: Sofia Torvalds


KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43