Så här tomt en fredag eftermiddag var det inte i församlingscentret i Jakobstad före pandemin, konstaterar förvaltningsdirektör Diana Söderbacka.

"Vi utreder en försäljning" – församlingshem kan bli nytt daghem i Jakobstad

FASTIGHET.

Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis.

5.5.2025 kl. 10:31

Det är fredag och det ekar tomt i det 3 000 kvadratmeter stora församlingscentret i Jakobstad.

– Förr hände det aldrig att det var tomt här en fredag eftermiddag. Före pandemin kunde vi ha två minnesstunder här en fredag. Numera används salarna sällan, säger samfällighetens förvaltningsdirektör Diana Söderbacka.

Sedan 1999 har församlingsverksamheten ändrat form. De stora samlingarnas tid verkar vara förbi.

Gemensamma kyrkorådet har ett beslut på att närma sig både staden Jakobstad och Pedersöre kommun i fastighetsfrågor ifall det finns något som man kan göra tillsammans.

– På tjänstemannanivå har vi diskuterat med staden om detta hus. Inom det här året ska vi besluta om vi ska sälja det eller inte.

Inom staden diskuterar man som bäst framtidens daghemsnätverk. Stadens tjänstemän har räknat ut att församlingscentret skulle rymma tio avdelningar för barn i åldern 1–5 år.

– Vi utreder en försäljning på riktigt. Och enligt Österbottens Tidning verkar staden på riktigt vara intresserade av att köpa.

Samfälligheten har fått en värdering av fastigheten och man har begärt ytterligare en. Värderingen är inte offentlig i detta skede.

Som bäst utreder man sitt utrymmesbehov och i synnerhet sitt behov av församlingscentret. Senast den 31 maj ska församlingsråden och de olika direktionerna meddela gemensamma kyrkorådet hur de tänker i frågan.

– Målsättningen är att minska på våra fastighetskostnader.




Församlingscentret är fortfarande i hyfsat gott skick och inga större renoveringar har gjorts sedan byggnaden togs i bruk 1999.


Det mest akuta renoveringsbehovet gäller fastighetsautomatiken och en del av den kommer att förnyas i år. Utan avskrivningar låg driftskostnaderna för byggnaden på cirka 370 000 euro ifjol.

– Just nu har jag har inga riktiga svar på hur det kommer att bli, om fastigheten säljs, vem som flyttar vart eller om någon alls flyttar.

För tillfället söker man på tjänstemannanivå inga nya utrymmen. Först inväntar man församlingsrådens utlåtanden.

– Tanken är att flytta in i våra övriga fastigheter, främst församlingshemmet i Kyrkostrand. Men dit ryms inte alla. Jag tänker att kyrkorna också kunde användas mera. Stadskyrkan har ju ett perfekt läge mitt i stan, säger Söderbacka.

Frågan är också om tre församlingar – Pedersöre, Jakobstads svenska och finska – kan samsas om Kyrkostrand.

– Den finska församlingen prioriterar stadskyrkan och lägergården Merilä framför församlingscentret. Svenska församlingen har mera smågruppsverksamhet, men inte heller den behöver stora salar.

Cirka 35 personer har egna arbetsrum eller delar arbetsrum med någon i Jakobstads församlingscenter.

– Det är optimalt om alla kan jobba på samma plats också i fortsättningen, med det är knappast möjligt. Frågan är också om alla behöver ha ett eget arbetsrum då allt fler jobbar på distans. Eventuellt måste vi hyra något. Men de utrymmena sitter vi inte fast med, säger hon.

Traditionen att minnesstunderna ska hållas i församlingens utrymmen är fortfarande stark.

– Jag tänker att vi i mån av möjlighet ska hålla minnesstunderna kvar i församlingen.

Det är inte aktuellt att flytta in i Rosenlunds prästgård, som det gått rykten om i staden.

– På tjänstemannanivå har vi sett på det alternativet. Men det är inte lämpligt för våra behov idag, absolut inte som kontorsrum. Jag antar att man i tiderna sålde prästgården för att det inte var ändamålsenligt och det har inte förändrats.


Sticker ur trenden i kyrkan

Biskop Bo-Göran Åstrand har följt med diskussionerna i församlingen där han verkade som kaplan när församlingscentret kom till.

– Jakobstad sticker lite ur den allmänna trenden i kyrkan idag. Trenden är att församlingarna gör sig av med byggnader som är byggda enligt 60- och 70-talsstandard. Jag kommer inte på att man någon annanstans överväger att sälja en modern och funktionell byggnad, säger han.

Innan församlingscentret byggdes 1999 verkade församlingen och samfälligheten på två olika adresser, församlingshemmet på Skolgatan och kontoren på Rosenlundsgatan.

– Då stod valet mellan att renovera Skolgatan eller att bygga nytt. Vi kom till att kostnadsökningen att bygga nytt var så liten och på Skolgatan hade vi aldrig fått samma tillgänglighet.

Åstrand tycker att centret fick en bra placering inom gångavstånd från Jakobstads kyrka och intill parkområdet med begravningsplatsen.

– Redan då såg vi möjligheten med barnverksamheten. Vi sökte tydligt ett område där också barnen skulle känna sig välkomna.

Den bärande tanken var att de tre enheterna, samfälligheten, finska och svenska församlingen, skulle jobba nära tillsammans under samma tak.

– Språkdimensionen lyfte Lappo stift fram som någonting väldigt positivt. Nu som biskop ser jag också vikten av att svenska och finska församlingar verkar under samma tak. Det är otroligt viktigt för kommunikationen att man möts under dagen. Då får man känslan av att dra åt samma håll.

Några detaljerade råd vill biskopen inte ge.

– Jag tar inte ställning till byggnaderna. Men jag tänker att det lönar sig att noga se på vad man har och vad man kan göra av det innan man säljer det. Jag tror inte det lönar sig att flytta från centret och renovera en gammal byggnad. Då är man är tillbaka där vi var i början av 90-talet.

Han påminner om att medlemmarnas behov alltid kommer först. Därefter personalens.

– Vilka rum behöver medlemmarna för att kunna mötas för minnesstunder, dop och samlingar av olika slag? Mycket av det kreativa arbetet bland personalen sker fortsättningsvis på ort och ställe. Sitter de hemma och jobbar tappar de en stor del kreativiteten.

– Fastigheterna bör vara funktionella och tjäna medlemmarna. Utrymmena synliggör församlingen och kyrkobyggnaden, församlingshemmet och begravningsplatsen är identitetsmarkörer för en församling, säger Åstrand.


Är det viktigt att församlingen äger de här markörerna?

– Kyrkorna kan man vanligtvis inte sälja och det är svårt att göra dem till funktionella enheter för daglig verksamhet för personal och medlemmar. Man behöver andra utrymmen. Men inget säger att man måste äga alla utrymmen. För vissa verksamheter kan det vara en fördel att hyra. Vad som är förnuftigt på lång sikt får ekonomerna räkna ut.

– Oberoende hur man gör i Jakobstad har man ett ansvar för att hålla ihop både språkdimensionen och kontaktytan mellan församlingarna och samfälligheten, samt att tänka på medlemmarnas och verksamhetens behov av ändamålsenliga utrymmen.

Text och foto: Johan Sandberg


ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44