Påven – utskriven från sjukhuset, men sjukledig.

Nästa påve troligen inte heller en europé

katolska kyrkan.

Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom.

16.4.2025 kl. 10:57

I mars 2021 reste påven Franciskus till Irak, 84 år gammal, mitt under covidpandemin. Där besökte han det legendariskt bibliska Ur i Kaldéen och landets största kristna stad Qaraqush på Nineveslätten som drabbades hårt av islamistiska Isis terror på 2010-talet.

Påven deltog i samreligiösa bönestunder, träffade den shia­muslimska ayatollan Ali al-Sistani och ska enligt sin nyutkomna biografi ha slunkit undan två mordförsök i Irak.


En påve för periferin

För den katolska teologen och skribenten Emil Anton, 38, i Vanda i Finland kan det inte bli annat än plus i boken för Franciskus tolv år som påve.

Emil Antons pappa är syrisk-katolik med rötter i Qara­qush.

– Man talar fortfarande arameiska där, det språk som Jesus talade. Isis fördrev alla kristna från staden, men 25 000 av dem har återvänt och påven blev berörd av hur de har förlåtit terroristerna och bygger upp sina liv på nytt, säger Emil Anton.

Påven bidrog till att man nu årligen firar en dag för religiös tolerans och att de kristnas jul har återinförts som helgdag.

Franciskus har blivit en påve för utkanterna av den katolska kyrkan och talar mycket om periferin.

– Han har inte velat åka till de katolska länderna i Europa, utan mera dit där katolikerna är i minoritet, säger Emil Anton.

Det finns ett tryck på att till exempel Afrika ska få sin egen man som påve. Enbart under Franciskus tid som påve har Afrikas katoliker blivit omkring 105 miljoner fler i antal.


Populär i media, men luddig

Journalisten Sara Torvalds, aktiv katolik från Karis, säger att Franciskus stora intresse för periferin kan göra att nästa påveval kan gå hur som helst.

– I flera hundra års tid har ärkebiskopen i vissa storstäder alltid varit kardinal, men nu är det inte per automatik så. Vissa har bara suttit med sin ärkebiskopstitel men aldrig fått någon röd hatt, säger hon.

Själv är Sara Torvalds inte så belåten med Franciskus pontifikat.

– Han har varit jättepopulär i sekulära medier och gjorde en jättesnabb 24 timmars pr-blitz när han blev vald. Och visst, en massa katoliker är jättenöjda också, men jag hör inte till dem.På många punkter har han varit så luddig, säger hon.

Han ska inte enligt Sara Torvalds vara någon populist, men bara inte vara så noga med detaljerna. Och efteråt vet ingen exakt vad han anser om till exempel samkönade äktenskap, säger hon.

Själv hoppas hon att de liturgiska frågorna ska väga i nästa påvekonklav och att mässan igen ska kunna firas på latin.

– Påven Benedikt XVI tillät den men Franciskus har offentliggjort beslut om att den gamla mässan inte får firas i församlingskyrkor. Men latinet binder ihop seklerna i kyrkan, säger Sara Torvalds.


En svensk påve?

Den 28 februari i år kollapsade Franciskus, 88, på Gemellisjukhuset i Rom efter två veckor av lungsvikt. Läkarna övervägde redan att låta honom dö fridfullt, fri från maskiner, men hans egenvårdare Massimiliano Strappetti hade sista ordet – och Franciskus återvände till livet och Vatikanen.

Den dag Franciskus är borta från påvestolen är ändå mänskligt sett nära. Hans efterträdare kommer att väljas av omkring 140 kardinaler samlade i Rom. Omkring hälften av dem har utsetts av Franciskus, ofta från länder med små katolska gemenskaper: Östra Timor, Mongoliet eller sekulär-lutherska Sverige med kardinal Anders Arborelius.


Filippinare ligger bra till

Det sägs att det inför valet av nästa påve finns ett 20-tal papabili, kyrkomän med den rätta cv:n för att bli valda. Detta trots att biskop Jorge Bergoglio från Argentina som 2013 blev Franciskus inte ska ha hört till dem när han valdes till påve.

Ett av de hetaste tipsen just nu är att kardinalskollegiet kan komma att välja Luis Tagle, 67, från Filippinerna med världens tredje största katolska befolkning om närmare 90 miljoner. Luis Tagle anses vara en utpräglad ”Franciskus II”.

Som en återkommande afrikansk kandidat nämns Peter Turkson, 76, från Ghana. Bland europeiska namn nämns Budapestbiskopen Péte­r Erdö, 72, från Ungern och också Anders Arborelius, 75, från Sverige.

Text: Jan-Erik Andelin


Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00