Putte Bäck tänder ett ljus i ljusställningen som Wilan fått i donation.

Små begravningsplatser kämpar med ekonomin

Begravningsplatser.

Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten.

19.3.2025 kl. 10:00

Wilan, Aftonfrid, Aftonro … Namnen ger en fingervisning om stämningen på begravninsgplatserna. Här råder ett lugn.

Ser man till dem som upprätthåller begravningsplatserna kan man ändå skönja en liten oro, en oro för ekonomin. De föreningar som inte fått motta arv eller donationer har det vanligtvis kämpigt med ekonomin. De vanligaste inkomstkällorna är avgifter för gravplatser och kondoleansadresser.

– Försäljningen av kondoleansadresser har också minskat efter pandemin eftersom allt fler begravningar sker i stillhet, säger Putte Bäck som är sekreterare för föreningen som upprätthåller Wilan.

Vi befinner oss på gränsen mellan byarna Markby i Nykarleby och Åvist i Pedersöre. Vi är så nära kommungränsen att Bäck tvekar gällande på vilken sida vi är. Men sedan slår han fast att vi är i Nykarleby. Härifrån är det närmare 30 kilometer till Nykarleby centrum men något kortare till Purmo kyrka. Under menföom restider är vägarna ökända. Stundtals är det som byarna befann sig på en ö. Att man vill ha en egen begravningsplats är förståeligt.

Senaste sommar firade begravningsplatsen 100-årsjubileum med biskop Bo-Göran Åstrand vars släktingar från Kasackbacka ligger här. Vi tidpunkten för jubileet hade 340 personer gravlagts på Wilan.

– Vi har en till fyra begravningar här per år, säger Bäck.

Skötseln av gravgården sker på talko. Talkosäsongen börjar på våren då man räfsar bort den föregående höstens löv.

Elledningarna nuddar nästan vid begravningsplatsen, men det finns ingen anslutning. Allt kostar, också grundavgiften. Den belysning som finns fungerar med solceller.


Skattemedel ska inte användas

På annat håll stöder Vasa kyrkliga samfällighet begravningsplatsen i Sundom med 200 euro per begravning. Också begravningsplatsen i Molpe har fått ett årligt understöd på 1 500 euro från Korsnäs församling.

Att församlingarna stöder begravningsplatserna är lite problematiskt eftersom Kyrkostyrelsen i december i fjol gick ut med direktiv om att kyrkoskattemedel inte ska användas för att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten.

Bakgrunden till det är att staten skurit ner finansieringen av de lagstadgade uppgifter som kyrkan har – dit begravningsväsendet hör – med 19,6 miljoner euro i budgeten för 2025. I praktiken betyder det att församlingarna subventionerar begravningskostnader för dem som inte hör till kyrkan.

I Molpe by i Korsnäs upprätthåller byns samfällighet en begravningsplats som Korsnäs församling gett ett litet årligt bidrag till.

– I dagsläget får vi ett litet bidrag av församlingen. Vi har fått 1 500 euro per år, vilket täckt vägavgiften och inget annat. Vi räknar med att det här bidraget kommer att minska, säger Susanne Häggdahl som är kontaktperson för begravningsplatsen.

De huvudsakliga inkomsterna är försäljningen av gravplatser och kondoleanser. Begravningsplatsen ligger på byasamfällighetens mark och därför har byasamfälligheten i huvudsak bekostat den nyligen gjorda investeringarna i elektrifiering och en urnelund. Till elektrifieringen bidrog Aktion Österbotten.

– Det mesta arbetet på begravningsplatsen sköter vi på talko och jag tycker vi gör det bra. Vi har byggt ett förråd och ordnat med belysning på talko, säger Häggdahl.

Molpe har också en bykyrka som ägs av Molpe Bönehusförening. I den hålls förrättningar och gudstjänster.

– Med eller utan bidrag ska vi nog också i fortsättningen sköta om vår begravningsplats.

Kyrkpressen har inte lyckats få tag på tag på Korsnäs församlings ekonomichef Christina Forss för att höra hur hon ser på saken.


Billigare för samfälligheten

I Sundom är man inte särskilt oroliga över att samfälligheten ska dra in stödet.

– Då riskerar föreningen att upphöra och begravningarna faller på samfälligheten. Vi kan hålla ner kostnaderna eftersom det mesta som görs är på talko. Den kyrkliga samfälligheten gör det till betydligt högre kostnader. Det finns ett värde i talkoarbetet, säger David Käld, ordförande för Sundom gravgårdsförening.

Vasa kyrkliga samfällighets ekonomichef Kjell Fellman är inne på samma linje.

– Grundtanken är att vi är med och stöder föreningen så länge den finns. Det finns ett gammalt samarbetsavtal från tiden då Sundom överfördes från Solf till Vasa 1973, som ger Sundomborna rätt att bli begravna i Sundom. I annat fall skulle de begravas i Vasa och då skulle hela kostnaden falla på samfälligheten. Nu tar Sundomborna en del av kostnaderna på sig genom sitt arbete.


Grankulla stad har egen begravningsplats

Bland begravningsplatserna som inte sköts av den lutherska kyrkan sticker en ut, begravningsplatsen i Grankulla, som ägs av Grankulla stad. Församlingarna där har ingen egen traditionell begravningsplats. Stadens begravningsplats invigdes 1927 till en luthersk begravningsplats.

Arrangemanget har att göra med att Grankulla frigjorde sig från Esbo 1920 medan Grankulla svenska och finska församling bildades först 1978. Grankullabon Frans Stockmann, son till varuhusets grundare, avled 1920 och testamenterade ett stort jordagods till Grankulla. Där kom man att anlägga en kommunal begravningsplats eftersom den lutherska kyrkan inte fanns representerad på orten, bara en metodistkyrka byggd 1917.

– Vi har ett oproblematiskt samarbete med staden, säger Ulrik Sandell, kyrkoherde i Grankulla svenska församling.

Grankulla kyrkliga samfällighet svarade 1997 på begravningslagens och kyrkoordningens krav att församlingarna ska ha en begravningsplats med att bygga ett kolumbarium, en innebegravningsplats för urnor med cirka 500 gravplatser. Då det i varje gravplats ryms flera urnor kan närmare tvåtusen personer begravas där.

– Numera kremeras nio av tio avlidna. På stadens begravningsplats sker begravning på traditionellt vis, så att urnan eller kistan sänks i graven.

På frågan om kostnader svarar Sandell att kostnaderna för begravningen på stadens begravningsplats betalas av de anhöriga direkt till staden.

– Byggkostnaderna för kolumbariet innebar en stor satsning för samfälligheten, men jag ser en inbesparing i underhållskostnaderna jämfört med en traditionell begravningsplats.


Kristna begravningsplatser inom Borgå stift som sköts av andra än den lutherska kyrkan

Pedersöre

Forsby Föreningen, Forsby gravgård

Överpurmo Ebenhaeser, Gravgårdsföreningen Ebenhaeser

Nykarleby

Pensala Aftonfrid, Gravgårdsföreningen Aftonfrid

Markby Wilan, Föreningen Enskilda Begravningsplatsen Wilan

Vörå

Oxkangar, Gravgårdsföreningen Ro

Korsholm

Vassor, Vassor begravningsplats

Vasa

Sundom, Sundom gravgårdsförening

Malax

Petalax, Petalax gravgårdsförening Aftonro

Korsnäs

Molpe, Molpe Samfällighet

Korsnäs, Korsnäs Baptistförening eller Korsnäs kommuns fria gravgårdsförening

Närpes

Nämpnäs, Närpes västra gravgårdsförening Aftonvila

Yttermark, Yttermark gravgårdsförening

Pargas

Norrskata, Pingstförsamlingen

Kimitoön

Högsåra gravgård, Gravgårdsföreningen Aftonklockan

Raseborg

Bromarv, Sandö begravningsplats, Missionskyrkan

Ingå

Fagervik gård, privat

Sjundeå

Svidja gård, privat

Grankulla

Grankulla stad

Borgå

Pellinge, Pellinge kapellförening

Emsalö, privat


- - -

Uppdaterat måndag kl. 11.,tillagt begravningsplatser i Borgå.

Text och foto: Johan Sandberg


Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25

mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00