Påskfastan pågår i västkyrkan 40 dagar före påsk. I år början fastan den 5 mars.

Under fastan får vi släppa taget om våra begär

fastan.

Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta.

24.2.2025 kl. 19:42

De flesta av oss vill leva ett gott liv. Vi strävar efter goda relationer. Vi längtar efter att känna mening, och vi mår ofta bäst då vi har tillräckligt. Att leva i brist är tungt, men också överflöd utmanar oss.

– Om man tänker efter vill de flesta kanske inte ha ett enkelt liv eller ett roligt liv, utan snarare ett gott liv. Ett meningsfullt liv som får betyda något, säger Jakob Edman.

En av de första dagarna i februari har prästerna Jakob Edman, Jan-Gustav Björk och Jimmy Österbacka samlats i Jakobstad för att öppna upp fastan för oss. Strävan efter ett gott liv hör ihop med fastan enligt dem. Båda tangerar gränser.

– Det som många missförstår med fastan i dag är att de tror att det rör sig om gärningslära eller någon diet. Så är det inte. I kristen tradition fastar vi för att kontrollera våra behov så att de inte utvecklas till begär, säger Jimmy Österbacka.

Att vi har behov av närhet, kärlek, mat, kläder och sömn – det är gott. Våra behov kommer från Gud.

Det som kallas begär är då behoven blir vildvuxna. Behovet av kontakt med andra människor kan bli en rädsla för utanförskap om man missar något på sociala medier, eller en omåttlig jakt på likes och bekräftelse.

– Sådant tar makten över oss. Fastan är en övning i frihet, för hur fri är den människa som aldrig kan säga nej till sig själv?

Ett vanligt missförstånd är att man i fastan ska lämna bort sådant som är dåligt – men fastan handlar om att lämna bort det goda.

– Det som är dåligt i våra liv kan vi lämna bort när som helst, men under fastan lämnar vi bort något viktigt för att fokusera på det viktigaste, alltså Gud i det här fallet. Men också för att det goda ska hållas gott, säger Jakob Edman.


Ibland då man avstår kan man drabbas av högmod. ”Tänk att de har så svårt att avstå då jag klarar det så bra”, typ. Hur ska vi handskas med det?

– Om man går till ökenfädernas undervisning hör fastan primärt till det som berör kroppens lidelser, alltså frosseri, materialism, en otyglad sexualitet, girighet och sånt, säger Jimmy Österbacka.

– Vad gäller högmod och fåfänga, de andliga lidelserna, är det främsta vapnet bön. Om man ber ”Jesus förbarma dig över mig syndare” finns det inget rum för högmod.

Om man ber ”Jesus förbarma dig över mig syndare” finns det inget rum för högmod.

Fasta och bön hör ihop. Sambandet är väldigt tydligt.


Och hur börjar man fasta?

– Börja smått. Det hjälper en både att komma igång och att hålla ut. Man brukar säga ”börja så smått att du nästan föraktar det”. Det är också en lösning mot högmodet, säger Jakob Edman.

Att ha med sig någon på resan tror han också att är viktigt. Att dela den med en vän eller en andlig vägledare kan vara värdefullt.

Jimmy Österbacka poängterar att fasta inte är något vi kunde, borde eller måste. Det är något vi får. Det här betyder att också en fasta som inte blev precis vad man tänkt kan bli ett medel för Guds nåd. För fastan är inte en prestation.

Hur vi reagerar om vi själva upplever att vi misslyckas med vår fasta kan också ge viktiga insikter.

– Springer vi till Gud med vårt misslyckande är fastan ändå ett medel för Guds nåd. Drar vi oss undan har fastan blivit en prestation, säger Jan-Gustav Björk.

Vad kan ”att börja smått” vara?

– Det kan vara att varje vecka under fastan tänka ut en sak man kan avstå och skänka bort den. I det finns både glädjen i att ge, elementet av att avstå, och friheten i att få lämna bort något och inte behöva sköta om det längre, säger Jan-Gustav Björk.

– Jesus pratade mycket om att det finns en frihet i att ha mindre. Den sekulära varianten av det är minimalism.

Det kan också vara att avstå en måltid i veckan och ge pengarna till någon som inte fått en måltid den dagen.

Traditionellt har fastan ofta omfattat just maten. Det kan vara en ingång, men prästerna avråder från att man fastar från mat om man kämpar med fysisk eller psykisk ohälsa eller har en komplicerad relation till mat. Om man är osäker är det en bra idé att rådgöra med sin läkare.


Kärleken sitter i blicken

Just nu lever vi i vad sociologerna kallar för en uppmärksamhetsekonomi. Det värdefullaste vi har är vår uppmärksamhet, och i vår blick sitter också vår kärlek.

Jimmy Österbacka tror att många av oss skulle må bra av att fasta från telefonerna. Det skulle hjälpa oss att få syn på de människor vi lever med.

– Som kultur skulle vi kanske behöva börja där, i en ögonens fasta.

Jan-Gustav Björk har vid sidan av arbetet som präst också jobbat inom kyrkans familjerådgivning. Han håller med.

– I nästan alla samtal där det fanns problem i en relation fanns telefonen med som en komponent. Man uppmärksammade inte varandra utan blev fast i telefonen. Det är något som dränerar parrelationer på mycket kraft.


Är du rädd?

Mycket handlar alltså om att genom enkelhet, genom att avstå en del av våra begär, få syn på sådant som är gott.

Här gäller don efter person, men det goda kan vara: vårens första tussilago, en varm kram, endorfinerna efter ett bra pass på gymmet, ett avsnitt av en riktigt bra serie eller hur snön glittrar då det är riktigt kallt.

Ett avsnitt av en riktigt bra serie? Ja, till och med det kan vara något av det goda vi får fästa blicken på i fastan. Men för någon kanske bra serier blivit ett begär som tar upp mycket tid från annat som är gott. Fastan är alltid individuell.

Genom att rikta blicken mot det vackra och goda tränar vi oss i tacksamhet. Motsatsen till tacksamhet manifesteras ofta i att vara bortvänd från Gud. I en upplevelse av tomhet, rädsla och brist.

– Evagrius (kristen munk och asket som levde under 300-talet, reds anmärkning) skulle säga att det ytterst är rädslan som driver på frosseriet och girigheten. Jag är rädd för att inte få tillräckligt, så jag sluter mig och bevakar mina egna intressen, säger Jimmy Österbacka.

Det här kan gälla saker, pengar, makt, kontroll, relationer …

– Men Bibeln säger att kärlek driver ut all räddhåga. Då jag känner mig trygg och älskad vågar jag också öppna upp mig för andra och dela med mig.

Jan-Gustav Björk tror att vi i dag lätt förväxlar ett gott liv med ett gränslöst liv där ingen säger åt oss vad vi ska göra.

– Men varken våra erfarenheter som människor eller kristen tradition stöder det.

I kristen tradition är ett gott snarare ett liv i frihet. Och för att repetera: Hur fri är den människa som aldrig kan säga nej till sig själv?

– Sant fri är man i den kristna traditionen då man är fri att älska och att göra det goda, säger Jakob Edman.


I Jakobstad undervisar Jan-Gustav Björk, Jakob Edman och Jimmy Österbacka kring fastan under fyra måndagar enligt följande

17.2 Enkelhet (frihet från överkonsumism), Jan-Gustav Björk

3.3 Avskildhet (frihet från överstimuli), Jakob Edman

24.3 Vilodag (frihet från överbelastning), Jan-Gustav Björk

7.4 Lärdomar av Antonius, Jimmy Österbacka

Föreläsningar kring fastetema klockan 18 i Församlingscentret. Möjlighet att fortsätta samtala i smågrupper utifrån studiefrågor klockan 19. Man kan också lyssna på föreläsningarna utan att delta i smågruppsdiskussioner.

Fördjupningsdag om fastan i Pedersöre kyrka 5.3.2025. Arr. Pedersöre prosteri. Kl. 16.00 ”Att söka det goda måttet”. Ville Kavilo

Kl. 16.30 ”Ett gott liv behöver gränser”. Jan-Gustav Björk, Jakob Edman m.fl.Tid för middag på stan. Kl. 19.00 Askonsdagsmässa. Jimmy Österbacka, Jakob Edman, Hannes Uunila.

Text och foto: Rebecca Pettersson


covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06