Påskfastan pågår i västkyrkan 40 dagar före påsk. I år början fastan den 5 mars.

Under fastan får vi släppa taget om våra begär

fastan.

Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta.

24.2.2025 kl. 19:42

De flesta av oss vill leva ett gott liv. Vi strävar efter goda relationer. Vi längtar efter att känna mening, och vi mår ofta bäst då vi har tillräckligt. Att leva i brist är tungt, men också överflöd utmanar oss.

– Om man tänker efter vill de flesta kanske inte ha ett enkelt liv eller ett roligt liv, utan snarare ett gott liv. Ett meningsfullt liv som får betyda något, säger Jakob Edman.

En av de första dagarna i februari har prästerna Jakob Edman, Jan-Gustav Björk och Jimmy Österbacka samlats i Jakobstad för att öppna upp fastan för oss. Strävan efter ett gott liv hör ihop med fastan enligt dem. Båda tangerar gränser.

– Det som många missförstår med fastan i dag är att de tror att det rör sig om gärningslära eller någon diet. Så är det inte. I kristen tradition fastar vi för att kontrollera våra behov så att de inte utvecklas till begär, säger Jimmy Österbacka.

Att vi har behov av närhet, kärlek, mat, kläder och sömn – det är gott. Våra behov kommer från Gud.

Det som kallas begär är då behoven blir vildvuxna. Behovet av kontakt med andra människor kan bli en rädsla för utanförskap om man missar något på sociala medier, eller en omåttlig jakt på likes och bekräftelse.

– Sådant tar makten över oss. Fastan är en övning i frihet, för hur fri är den människa som aldrig kan säga nej till sig själv?

Ett vanligt missförstånd är att man i fastan ska lämna bort sådant som är dåligt – men fastan handlar om att lämna bort det goda.

– Det som är dåligt i våra liv kan vi lämna bort när som helst, men under fastan lämnar vi bort något viktigt för att fokusera på det viktigaste, alltså Gud i det här fallet. Men också för att det goda ska hållas gott, säger Jakob Edman.


Ibland då man avstår kan man drabbas av högmod. ”Tänk att de har så svårt att avstå då jag klarar det så bra”, typ. Hur ska vi handskas med det?

– Om man går till ökenfädernas undervisning hör fastan primärt till det som berör kroppens lidelser, alltså frosseri, materialism, en otyglad sexualitet, girighet och sånt, säger Jimmy Österbacka.

– Vad gäller högmod och fåfänga, de andliga lidelserna, är det främsta vapnet bön. Om man ber ”Jesus förbarma dig över mig syndare” finns det inget rum för högmod.

Om man ber ”Jesus förbarma dig över mig syndare” finns det inget rum för högmod.

Fasta och bön hör ihop. Sambandet är väldigt tydligt.


Och hur börjar man fasta?

– Börja smått. Det hjälper en både att komma igång och att hålla ut. Man brukar säga ”börja så smått att du nästan föraktar det”. Det är också en lösning mot högmodet, säger Jakob Edman.

Att ha med sig någon på resan tror han också att är viktigt. Att dela den med en vän eller en andlig vägledare kan vara värdefullt.

Jimmy Österbacka poängterar att fasta inte är något vi kunde, borde eller måste. Det är något vi får. Det här betyder att också en fasta som inte blev precis vad man tänkt kan bli ett medel för Guds nåd. För fastan är inte en prestation.

Hur vi reagerar om vi själva upplever att vi misslyckas med vår fasta kan också ge viktiga insikter.

– Springer vi till Gud med vårt misslyckande är fastan ändå ett medel för Guds nåd. Drar vi oss undan har fastan blivit en prestation, säger Jan-Gustav Björk.

Vad kan ”att börja smått” vara?

– Det kan vara att varje vecka under fastan tänka ut en sak man kan avstå och skänka bort den. I det finns både glädjen i att ge, elementet av att avstå, och friheten i att få lämna bort något och inte behöva sköta om det längre, säger Jan-Gustav Björk.

– Jesus pratade mycket om att det finns en frihet i att ha mindre. Den sekulära varianten av det är minimalism.

Det kan också vara att avstå en måltid i veckan och ge pengarna till någon som inte fått en måltid den dagen.

Traditionellt har fastan ofta omfattat just maten. Det kan vara en ingång, men prästerna avråder från att man fastar från mat om man kämpar med fysisk eller psykisk ohälsa eller har en komplicerad relation till mat. Om man är osäker är det en bra idé att rådgöra med sin läkare.


Kärleken sitter i blicken

Just nu lever vi i vad sociologerna kallar för en uppmärksamhetsekonomi. Det värdefullaste vi har är vår uppmärksamhet, och i vår blick sitter också vår kärlek.

Jimmy Österbacka tror att många av oss skulle må bra av att fasta från telefonerna. Det skulle hjälpa oss att få syn på de människor vi lever med.

– Som kultur skulle vi kanske behöva börja där, i en ögonens fasta.

Jan-Gustav Björk har vid sidan av arbetet som präst också jobbat inom kyrkans familjerådgivning. Han håller med.

– I nästan alla samtal där det fanns problem i en relation fanns telefonen med som en komponent. Man uppmärksammade inte varandra utan blev fast i telefonen. Det är något som dränerar parrelationer på mycket kraft.


Är du rädd?

Mycket handlar alltså om att genom enkelhet, genom att avstå en del av våra begär, få syn på sådant som är gott.

Här gäller don efter person, men det goda kan vara: vårens första tussilago, en varm kram, endorfinerna efter ett bra pass på gymmet, ett avsnitt av en riktigt bra serie eller hur snön glittrar då det är riktigt kallt.

Ett avsnitt av en riktigt bra serie? Ja, till och med det kan vara något av det goda vi får fästa blicken på i fastan. Men för någon kanske bra serier blivit ett begär som tar upp mycket tid från annat som är gott. Fastan är alltid individuell.

Genom att rikta blicken mot det vackra och goda tränar vi oss i tacksamhet. Motsatsen till tacksamhet manifesteras ofta i att vara bortvänd från Gud. I en upplevelse av tomhet, rädsla och brist.

– Evagrius (kristen munk och asket som levde under 300-talet, reds anmärkning) skulle säga att det ytterst är rädslan som driver på frosseriet och girigheten. Jag är rädd för att inte få tillräckligt, så jag sluter mig och bevakar mina egna intressen, säger Jimmy Österbacka.

Det här kan gälla saker, pengar, makt, kontroll, relationer …

– Men Bibeln säger att kärlek driver ut all räddhåga. Då jag känner mig trygg och älskad vågar jag också öppna upp mig för andra och dela med mig.

Jan-Gustav Björk tror att vi i dag lätt förväxlar ett gott liv med ett gränslöst liv där ingen säger åt oss vad vi ska göra.

– Men varken våra erfarenheter som människor eller kristen tradition stöder det.

I kristen tradition är ett gott snarare ett liv i frihet. Och för att repetera: Hur fri är den människa som aldrig kan säga nej till sig själv?

– Sant fri är man i den kristna traditionen då man är fri att älska och att göra det goda, säger Jakob Edman.


I Jakobstad undervisar Jan-Gustav Björk, Jakob Edman och Jimmy Österbacka kring fastan under fyra måndagar enligt följande

17.2 Enkelhet (frihet från överkonsumism), Jan-Gustav Björk

3.3 Avskildhet (frihet från överstimuli), Jakob Edman

24.3 Vilodag (frihet från överbelastning), Jan-Gustav Björk

7.4 Lärdomar av Antonius, Jimmy Österbacka

Föreläsningar kring fastetema klockan 18 i Församlingscentret. Möjlighet att fortsätta samtala i smågrupper utifrån studiefrågor klockan 19. Man kan också lyssna på föreläsningarna utan att delta i smågruppsdiskussioner.

Fördjupningsdag om fastan i Pedersöre kyrka 5.3.2025. Arr. Pedersöre prosteri. Kl. 16.00 ”Att söka det goda måttet”. Ville Kavilo

Kl. 16.30 ”Ett gott liv behöver gränser”. Jan-Gustav Björk, Jakob Edman m.fl.Tid för middag på stan. Kl. 19.00 Askonsdagsmässa. Jimmy Österbacka, Jakob Edman, Hannes Uunila.

Text och foto: Rebecca Pettersson


LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54

BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12

musiker. Nina Åström har uppträtt för miljonpublik, men också i fängelser i Ukraina och Ryssland. Hon går dit hennes kall för henne. 2.5.2023 kl. 11:32

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00

politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34