Sara Högberg vill ta människors levda erfarenheter av menscykeln och tro på allvar. Forskning på området saknas. Hittills.

Blod, värk och tårar – påverkar menscykeln också vår tro?

forskning.

Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln.

29.1.2025 kl. 17:52

”We come in alla sizes, colors and shapes. Why are they moulding us into the same form?” Så stod det på ett plakat då Sara Högberg ställde ut sitt slutarbete i konst i gymnasiet. Med sitt verk, en skyltdocka klädd i fotografier av kvinnor, tog hon avstånd från rådande skönhetsideal – och uppmuntrade andra att göra detsamma.

– Jag kan inte säga att det är direkt ett kall, men jag har alltid känt en längtan efter att hjälpa mina medsystrar, säger Sara Högberg.

Tolv år senare skriver hon en avhandling i praktisk teologi vid Åbo Akademi där hon gräver i kvinnors erfarenheter av att leva med både en tro och en menscykel.

– Jag undersöker vilka erfarenheter kristna kvinnor har av att leva med en menstruationscykel i vardagen. Det handlar både om konkreta erfarenheter där det kristna livet och livet med en menscykel överlappar, som: hur är det att gå på gudstjänst med mensvärk?

Men det handlar också om hur deltagarna i studien tolkar det liv de lever som kristna. Hur PMS, värk, humörsvängningar, lugn, migrän och blod påverkar relationen till Gud, församling och medmänniskor. Till moral och etik.


”Jag kände en hopplöshet”

Samtidigt som Sara Högberg skrev sin gradu bröt pandemin ut. Hon trivdes med att få grotta ner sig i ett ämne, men coronan och restriktionerna försvårade avhandlingsprocessen, och så upplevde hon problem med PMS.

– Det tog över mitt liv lite en gång varje månad.

Hon började fundera över varför ingen pratat om hur man ska hantera livet som kristen med en menscykel. Hon upplevde att den egna helgelseprocessen gick i cirklar istället för framåt. Hon upptäckte en dissonans i förhållandet mellan tro och kropp, religiös övertygelse och hormoner.


”Jag höjde rösten och sa sånt som jag inte ville säga. Ändå hörde jag mig själv säga det.”


– Det kändes som att jag gjorde saker som gick emot min egen moral. Jag höjde rösten och sa sånt som jag inte ville säga. Ändå hörde jag mig själv säga det.

– Jag kände en hopplöshet.

Hon började leta efter texter på temat ur ett bekännande kristet perspektiv, men kammade noll. Istället läste hon på om menscykeln ur ett självhjälps-perspektiv, började föra dagbok och leta mönster.

– Det blev en aha-upplevelse och väckte nyfikenhet. Hur är det för andra då? Jag kände att jag väl måste ta reda på det här, för det verkar inte som om någon annan är intresserad av att göra det.

I sin magisteravhandling undersökte Sara Högberg hur tro och religiös identitet formats hos sex finlandssvenska baptister. Som doktorand har hon helt bytt spår.


Vad var det du upptäckte genom att skriva dagbok?

– Tidigare var jag väldigt negativt inställd till min PMS, men efter ett tag kunde jag också se mycket positivt i den. Jag kunde uppskatta att jag var ganska känslig och lättrörd – och framför allt ärlig. Både med mig själv och i min relation till Gud.

Avhandlingen som Sara Högberg nu jobbar på kastar inte bara ljus över erfarenheter av menstruationscykeln, utan också över den kristendom som studiens deltagare utövar.

– Om vi till exempel tänker att man som kristen ska leva i en helgelseprocess eller uppnå någon slags stabilitet i livet, då säger det också något om de trossystem vi byggt upp.

– Samtidigt finns det både kvinnoideal och ideal för kristna som studiens deltagare förhåller sig till. Man kunde göra tio avhandlingar av det här materialet.


Vill fråga kvinnorna själva

Det finns minimalt med forskning kring religion och menstruation som beaktar att menstruation är ett cykliskt fenomen. Forskningen har oftare fokuserat till exempel på mens som tabu.

– Man har börjat i den änden istället för att fråga kvinnor ”Hur upplever ni det att leva med en menscykel?”.

– Sen kanske mens som tabu behövs som en tolkningsnyckel för att förstå erfarenheten.


Kan man säga att du undersöker hur menstruationscykeln påverkar ens utövning av tro?

– I princip, den aspekten finns med.

– Menstruationscykeln kan ge så olika erfarenheter, den påverkar människors mående, men också beteende. Genom det påverkar den också människor man lever nära. Samtidigt lever människor också som kristna på ganska olika sätt. Jag vill ta varje persons erfarenhetsvärld på allvar. Vad jag undersöker ser därför ganska olika ut från person till person.

Åtta finlandssvenska kvinnor med protestantisk bakgrund deltar i studien. Materialet består av intervjuer, och så har deltagarna i uppgift att föra dagbok över tre menscykler.

Att skriva dagbok är ett sätt att få fatt i vardagliga erfarenheter som inte lämnar några bestående spår i minnet över tid.

– Men det betyder inte att de inte har hänt, att man inte i stunden har stannat upp och noterat dem.

En grej som hon lagt märke till är att det förs en livlig diskurs kring mens i samhället idag jämfört med för några decennier sen. Men i kyrkliga sammanhang pratar man inte mens, förutom vänner emellan.

– I det här lever också alla forskningsdeltagare.


”Menstruationscykeln har inte behandlats som en erfarenhet i sig, utan som en biologisk förutsättning för att kunna få barn.”

Varför är det så här, att vi pratar om menscykeln i samhället men inte i kyrkan?

– Jag tror det dels handlar om att det inte är en jättecentral fråga i den kristna tron. Det som finns på mens i Bibeln är renhetslagarna och sånt, och det är inget man betonar i protestantiska sammanhang.

– I katolska och ortodoxa traditioner kan det se annorlunda ut. Vad jag förstått finns det fortfarande ortodoxa traditioner där kvinnor inte får ta emot nattvard då de menstruerar.

Kanske har det i kristna sammanhang också formats en tystnadskultur kring menscykeln, för att beskriva det något förenklat och generellt.

– Historiskt är det männen som dikterat agendan i kyrkan och de har inte valt att betona menstruation.

– Samtidigt kan familjebildning och barn betonas i vissa protestantiska rörelser, men menstruationscykeln har inte behandlats som en erfarenhet i sig, utan som en biologisk förutsättning för att kunna få barn.



Sara Högberg

– Är uppvuxen i Larsmo.

– Bor i Åbo.

– Doktorerar vid Åbo Akademi och skriver en avhandling kring vilka erfarenheter kristna kvinnor har av att leva med en menstruationscykel i vardagen.

– Hoppas kunna bidra till en nyansering av hur relationen mellan religion och menstruation ser ut genom att ta människors levda erfarenheter på allvar. – Halva jordens befolkning lever med mens under någon del av sitt liv, säger hon.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20