Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


DATASÄKERHET. Om kyrkoherden skickar mejl och ber om hjälp med att brådskande skaffa presentkort för en uppvaktning – släng mejlet. Det är sannolikt nätfiske. 14.4.2026 kl. 15:29

Personligt. Kristian Östman har aldrig brytt sig om pengar – innan han fick ett överflöd. – Att avsaknaden av inkomstbringande arbete skulle få sådana här konsekvenser, det hade jag inte räknat med. 13.4.2026 kl. 20:01

baptism. För drygt två år sedan tog Ida-Maria Björkqvist ett steg i tro och sade upp sin fasta tjänst på Yle för en tidsbestämd projektanställning inom baptistsamfundet. Gud svek henne inte. Nu leder hon hela samfundet. 13.4.2026 kl. 13:14

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08

HETS MOT FOLKGRUPP. Päivi Räsänen fortsätter efter sin HD-dom att vara en front­figur för dem som anser att hets- och hatpratslagarna i Europa är skadliga. 9.4.2026 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. I år är det dags för ett nytt församlingsval. Själva valet sker först under hösten 2026, men i församlingarna har förberedelserna redan rullat igång. Här och där dyker affischer upp med kyrkans logo och en uppmaning om att göra sin röst hörd. Men vad är det egentligen vi ska rösta om – vad är församlingsvalet? 24.3.2026 kl. 15:35

kyrkoherdeval. Domkapitlet i Borgå har ledigförklarat hela fem kyrkoherdetjänster i stiftet, meddelar domkapitlet. 7.4.2026 kl. 12:26

diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 14.4.2026 kl. 10:00

IKONER. Pandemin i början av 2020-talet blev en parentes som förde in många på nya spår i livet. Musikern Frank Berger i Sankt Karins började måla ikoner. I dag är det hans lilla veckoandakt – på Arbis. 4.4.2026 kl. 10:00

historia. Museipedagogen Martin Backman-Witting sammanfattar 1800-talets firande på påsklördagsnatten i ett ord: röjigt. Han har undersökt påsken i allmogekulturen. 1.4.2026 kl. 19:01

PÅSKMAT. Inför påsken tipsar Mikaela Björk om att bjuda på enkla soppor, tända ett ljus och se städning som kroppsbön. – Att ha en massa fina rätter är inte vad det handlar om. Man kan lägga en ren duk på bordet, plocka undan och tända ett par ljus. 31.3.2026 kl. 18:05

PÅSKMAT. Mikaela Björk älskar att laga mat! Det är en passion som länge var ett yrke, som sen behövde bli fritid igen. – Jag bearbetar mycket medan jag lagar mat. För mig är det en form av tillbedjan. 1.4.2026 kl. 11:09

lidande. När Stefan Vikströms son begick självmord kolliderade hans kristna tro med en brutal verklighet. Han tvingades justera den. Idag känner han mest tröst när han tänker på Jesus, som också konfronterades med orättvisa och ondska. 31.3.2026 kl. 08:00

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Jockum Krokfors, MKV:s verksamhetsledare, ser den lidande kyrkan som en förebild för oss i väst. 30.3.2026 kl. 17:12

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

DATASÄKERHET. Om kyrkoherden skickar mejl och ber om hjälp med att brådskande skaffa presentkort för en uppvaktning – släng mejlet. Det är sannolikt nätfiske. 14.4.2026 kl. 15:29

Personligt. Kristian Östman har aldrig brytt sig om pengar – innan han fick ett överflöd. – Att avsaknaden av inkomstbringande arbete skulle få sådana här konsekvenser, det hade jag inte räknat med. 13.4.2026 kl. 20:01

baptism. För drygt två år sedan tog Ida-Maria Björkqvist ett steg i tro och sade upp sin fasta tjänst på Yle för en tidsbestämd projektanställning inom baptistsamfundet. Gud svek henne inte. Nu leder hon hela samfundet. 13.4.2026 kl. 13:14

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08

HETS MOT FOLKGRUPP. Päivi Räsänen fortsätter efter sin HD-dom att vara en front­figur för dem som anser att hets- och hatpratslagarna i Europa är skadliga. 9.4.2026 kl. 10:00