– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

"Det viktiga är inte om de rika är lyckliga eller inte"

profilen.

Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han.

21.3.2023 kl. 18:50

Axel Vikström, som vuxit upp på Kimitoön, är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. En fokuspunkt i hans forskning är personer med stor förmögenhet.

– Jag forskar om hur miljardärer porträtteras i svensk riksmedia med fokus på hur vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att naturalisera ekonomisk ojämlikhet.

Hur skildras rika i riksmedia i Sverige, vilka mönster har du sett hittills i din forskning?

– Mitt huvudargument är att kritiken av de superrika ofta tycks begränsa sig till frågan huruvida miljardärerna blivit rika på ”rätt” sätt. Det innebär att individuella miljardärer eller affärsmodeller kan hamna i skottgluggen, men att förmögenhetskoncentrationen i sig sällan lyfts fram som ett samhällsproblem. Vill man använda en sportmetafor kan man säga att medierna gärna diskuterar spelreglerna för ojämlikheten, men sällan själva spelets premisser.

Skulle du själv vilja vara rik?

– I så fall har jag verkligen gjort ett uruselt karriärsval. Det finns de som hävdar att den ökade kritiken mot de superrika bara grundar sig i någon slags avundsjuka, men det argumentet tycker jag faller rätt platt. Grundproblemet är ju att vi har ett ekonomiskt system som möjliggör att en liten grupp äger allt större resurser samtidigt som miljontals människor inte ens får sina basala behov uppfyllda.

Du har vuxit upp i ett hem med troende och akademiskt utbildade föräldrar, på vilket sätt har det präglat din syn på moral och rikedom tror du?

– Jag är själv inte troende, men däremot har mitt val av forskningsområde säkert påverkats av att vi hemma tidigt uppmuntrades till att reflektera över orättvisor i samhället. I dag arbetar pappa som professor och jag får ut mycket av att bolla idéer både med honom och mamma, kanske delvis för att vi inte alltid delar samma syn på världen.

Du medverkade i Nyhetsmorgon på Sveriges tv4 där ni diskuterade hur rika framställs i tv-serier, och att det ofta går åt skogen för dem. Varför tror du att vi gärna skildrar rika på det viset?

– Nu forskar jag inte själv i just tv-serier, men jag tänker att det kan ses som ett uttryck för en viss form av maktlöshet. Eftersom det kan kännas så omöjligt att göra något åt ojämlikheten erbjuder serierna ett forum där vi åtminstone tillåts skratta åt de superrika. Dessutom är det väl en klassisk moralisk poäng att demonstrera hur rikedom inte leder till lycka.

Vad tror du personligen att rikedom gör med oss människor?

– Medierna fokuserar ofta på hur rikedom påverkar miljardärernas psyken, men det är jag egentligen inte så intresserad av. Det viktiga är inte ifall de superrika är lyckliga eller inte, utan hur vi alla påverkas av att leva i ett alltmer ojämlikt samhälle. Och här menar jag att ökad ojämlikhet försvårar våra möjligheter att mötas på lika villkor, vilket i sin tur riskerar leda till splittringar i samhället.

Varför är en stor förmögenhet ofta så provocerande?

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? Nu när inflationen ser till att ytterligare blotta ojämlikheterna i samhället ska det bli intressant att se ifall även kritiken mot de superrika kommer att bli mer intensiv. Historiskt sett är det just i samband med kriser som kravet på omfördelning tenderar att öka.

Gör: Doktorand vid Örebro universitet.

Bor: i Malmö.

Familj: Sambo.

Fritid: Umgås med vänner, sjunger i kör, tar långa löprundor genom stan.



pilgrimsvandring. När Kristina Jacobsen gick sin första pilgrimsvandring längs Jakobsleden till Santiago de Compostela var hon vresig den första veckan och fylld av glädje den sista. Nu har vandringen resulterat i musik som hon skriver tillsammans med medvandrare. 21.4.2026 kl. 13:18

diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 16.4.2026 kl. 19:00

religion. Det här ser ut som kristendom, här hänvisar man till kristendom, men det här är inte kristendom, säger Joel Halldorf om Donald Trumps och populistpartiernas version av kristendomen. – Det hoppas jag präster och pastorer blir tydliga kring. 16.4.2026 kl. 08:41

Teologi. – Om möjligt, välsigna med ögonen, säger Erik Vikström, 84 år, tidigare biskop för Borgå stift. Erik Vikström beskriver välsignandet som en slags livsstil, något vi är framför något vi gör. 15.4.2026 kl. 20:58

Kolumn. ”Jag tänker att Gud är betydligt generösare med sina välsignelser än vad många tror och förstår.” 15.4.2026 kl. 20:51

renovering. Sju kyrkor i stiftet fick renoveringspengar ur kyrkans gemensamma rikskassa. 15.4.2026 kl. 13:04

LEDIGA TJÄNSTER. På onsdagen gick ansökningstiden ut till fyra kyrkoherdetjänster runt om i stiftet. Samtliga lediganslagna tjänster fick sökande. 15.4.2026 kl. 12:42

DATASÄKERHET. Om kyrkoherden skickar mejl och ber om hjälp med att brådskande skaffa presentkort för en uppvaktning – släng mejlet. Det är sannolikt nätfiske. 14.4.2026 kl. 15:29

Personligt. Kristian Östman har aldrig brytt sig om pengar – innan han fick ett överflöd. – Att avsaknaden av inkomstbringande arbete skulle få sådana här konsekvenser, det hade jag inte räknat med. 13.4.2026 kl. 20:01

baptism. För drygt två år sedan tog Ida-Maria Björkqvist ett steg i tro och sade upp sin fasta tjänst på Yle för en tidsbestämd projektanställning inom baptistsamfundet. Gud svek henne inte. Nu leder hon hela samfundet. 13.4.2026 kl. 13:14

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08

HETS MOT FOLKGRUPP. Päivi Räsänen fortsätter efter sin HD-dom att vara en front­figur för dem som anser att hets- och hatpratslagarna i Europa är skadliga. 9.4.2026 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. I år är det dags för ett nytt församlingsval. Själva valet sker först under hösten 2026, men i församlingarna har förberedelserna redan rullat igång. Här och där dyker affischer upp med kyrkans logo och en uppmaning om att göra sin röst hörd. Men vad är det egentligen vi ska rösta om – vad är församlingsvalet? 24.3.2026 kl. 15:35

kyrkoherdeval. Domkapitlet i Borgå har ledigförklarat hela fem kyrkoherdetjänster i stiftet, meddelar domkapitlet. 7.4.2026 kl. 12:26

IKONER. Pandemin i början av 2020-talet blev en parentes som förde in många på nya spår i livet. Musikern Frank Berger i Sankt Karins började måla ikoner. I dag är det hans lilla veckoandakt – på Arbis. 4.4.2026 kl. 10:00

pilgrimsvandring. När Kristina Jacobsen gick sin första pilgrimsvandring längs Jakobsleden till Santiago de Compostela var hon vresig den första veckan och fylld av glädje den sista. Nu har vandringen resulterat i musik som hon skriver tillsammans med medvandrare. 21.4.2026 kl. 13:18

diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 16.4.2026 kl. 19:00

religion. Det här ser ut som kristendom, här hänvisar man till kristendom, men det här är inte kristendom, säger Joel Halldorf om Donald Trumps och populistpartiernas version av kristendomen. – Det hoppas jag präster och pastorer blir tydliga kring. 16.4.2026 kl. 08:41

Teologi. – Om möjligt, välsigna med ögonen, säger Erik Vikström, 84 år, tidigare biskop för Borgå stift. Erik Vikström beskriver välsignandet som en slags livsstil, något vi är framför något vi gör. 15.4.2026 kl. 20:58

Kolumn. ”Jag tänker att Gud är betydligt generösare med sina välsignelser än vad många tror och förstår.” 15.4.2026 kl. 20:51