Församlingslivet ser inte lika ut på finska och svenska och ska inte heller göra det

Kolumn.

Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”.

23.1.2025 kl. 10:54

Fastän kollegerna är trevliga kändes atmosfären på det nya jobbet dammig och stagnerad. Verksamheten gick i gamla hjulspår och allt som skulle översättas producerades enligt principen same procedure as every year. Att jag konsekvent ersatt 1950-talets byråkratsvenska med ett modernt språkbruk och samtidigt ifrågasatt om allt verkligen måste översättas rakt av, har inte alltid setts med blida ögon.


Förvaltningstexter
måste självklart översättas, men det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta, påstod Esaias Tegnér redan på 1700-talet. Fraseologin har långsamt moderniserats på båda språken, men det finns ännu mycket som borde förenklas. Många har svårt att acceptera att interpunktionen inte är identisk och att semikolon inte används lika frekvent på svenska som på finska – vägen till att använda klarspråk är ännu lång.


Är det konstigt
att translatorn inte insisterar på översättning ett till ett? Så är det verkligen. Församlingslivet ser inte lika ut på finska och svenska och ska inte heller göra det.

Församlingslivet ser inte lika ut på finska och svenska och ska inte heller göra det.

I Helsingfors lever språken parallellt och verksamheten har sin egen språkrelaterade prägel. Det insåg jag till exempel då jag skulle ”översätta” konceptet virsivisa, en tävling för barn i lågstadiet. Finlandssvenskar sjunger gärna visor men i våra församlingar tävlas det inte i psalmkunskap. Vi tävlar bara i nyskrivna snapsvisor – men det sker ändå inte i församlingarnas regi. Andra exempel på enspråkiga traditioner som inte kan ”översättas” är kinkerit och tierna­pojat, För vär­de­liberala svenskspråkiga är det i dag otänkbart att sjunga om ”morianernas konung”. Mycket krävs för att få språkmajoriteten att inse detta.


Resurserna är
begränsade. Därför blir sensmoralen att vi bara borde översätta det som är relevant för den egna kulturen. Ord får sin innebörd av sammanhanget och om sammanhanget saknas behövs varken ordet eller dess översättning. Den Taxellska paradoxen säger att tvåspråkiga lösningar leder till enspråkighet och att enspråkiga lösningar garanterar tvåspråkigheten. Mycket sanning ligger i detta. Därför ska vi inte bokstavligt översätta verksamhet – vi måste i stället skapa verksamheten på det språk som är relevant för målgruppen.

Stefan Stenberg är translator.


Faddrar. Måste man ha faddrar när man döper ett barn? Eller kan de vara färre eller flera än två, vilket kyrkoordningen stadgar. Det beslöt kyrkomötet i Åbo på tisdagen att utreda. 5.5.2026 kl. 11:05

betraktat. Evangelium betyder glädjebudskap. Ändå har jag många gånger reagerat på att melodierna inte återspeglar glädjen som orden talar om. På något märkligt sätt är kyrklig musik, framför allt äldre psalmer, väldigt dyster i sina melodier. Det blir en konstrast som får mig att bli irriterad. Om det ska vara glädje och jubel ska väl melodin också vara sprittande och bära uppåt? 2.5.2026 kl. 19:02

laestadianer. Första mötet efter krisen med pastorsinstallationen i ett bönehus i Larsmo uppges ha varit "sakligt". 30.4.2026 kl. 15:16

kyrkoherdar. Nej, kyrkoherden måste inte vara självskriven ordförande i församlings- eller kyrkorådet. Det anser en rapport från Kyrkostyrelsen som kommer till kyrkomötet nästa vecka. 29.4.2026 kl. 14:23

Herdeval. Domkapitlet uppmanar Hangö svenska församling att välja Karl af Hällström till ordinarie kyrkoherde i Hangö, och ställer Rolf Steffansson i första förslagsrum i kyrkoherdevalet i Sibbo. 29.4.2026 kl. 11:13

religionsundervisning. – Det blir väldigt svårt att övervaka i ämnen där behörighetsgraden hos lärarna är väldigt låg, och där undervisningen också i viss mån sker utanför skolan. Utmaningarna är uppenbara. Bland annat det säger minister Anders Adlercreutz 28.4.2026 kl. 17:57

sverige. Konfessionslös religionsundervisning erbjuder elever med olika bakgrund att mötas. Samtidigt politiseras religionsämnet i Sverige. Det säger två forskare som Kyrkpressen talat med. 28.4.2026 kl. 17:34

UNGA MÄN. Kyrkans arbete i det tysta har berört Lucas Lindeqvist och Bibeln som en trygg, orubblig sanning tilltalar Freddy Asplund. De faller båda två in i mönstren när forskningen tittar på boomen där allt flera unga män känner sig hemma i den kristna tron. 28.4.2026 kl. 11:41

psalmer. Då Katarina Näs skilde sig fick hon hjälp med att bära pianot till sitt nya hem. I en korsning stannade sällskapet för att vila ryggarna, och så spelade hon Blott en dag där på grusvägen, mitt i vägskälet. En tid senare fann hon ett nytt intresse: att komponera psalmer. 27.4.2026 kl. 17:10

BARNKÖRER. Nästan 300 barn stod på scenen när Barnens sångfest gick av stapeln i Trefaldighetskyrkan i Vasa den 25:e april. – Vi fick fler anmälningar än vi vågade hoppas på, säger Pia Bengts som ansvarar för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 27.4.2026 kl. 10:30

laestadianism. Installationen av två predikanter till pastorer I den laestadianska bönehusförsamlingen i Risöhäll i Larsmo väcker många frågor. Anmärkningsvärt, anser biskop Bo-Göran Åstrand som var omedveten om installationen. Inget har förändrats, anser i sin tur bönehusets ordförande Roy Tupeli. 24.4.2026 kl. 09:00

laestadianism. De andra biskoparna har dragit sina streck betydligt tajtare mot väckelserörelserna. Men ingen av dem har heller ställts inför att ett bönehus har egna prästinstallationer som nu i Larsmo. 24.4.2026 kl. 14:00

Kolumn. I mars inledde jag arbetet som kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Det känns väldigt fint och högtidligt att bli välkomnad via en installation med församlingen och biskopen på plats. Samtidigt känner jag mig lite generad – det är ju bara jag. 22.4.2026 kl. 17:26

pilgrimsvandring. När Kristina Jacobsen gick sin första pilgrimsvandring längs Jakobsleden till Santiago de Compostela var hon vresig den första veckan och fylld av glädje den sista. Nu har vandringen resulterat i musik som hon skriver tillsammans med medvandrare. 21.4.2026 kl. 13:18

diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 16.4.2026 kl. 19:00

TILLGÄNGLIG NATTVARD. I Nykarleby har styrgruppen för vuxenarbete tagit in ett nytt koncept för den som som av hälsoskäl inte orkar eller kan stå länge och gå till nattvarden. 8.6.2026 kl. 19:19

BÖNESVAR. Andreas Helenelund är bonde. Han gillar sitt jobb, men när det var som värst blev han nästan knäckt av det ekonomiska ansvaret. Att han klarade det ser han som ett bönesvar. – Först efteråt har jag insett hur slutkörd jag var. 4.6.2026 kl. 13:13

ORGLAR. Två historiska orglar i Nykarleby, Telinorgeln i Sankta Birgitta kyrka och Beijerorgeln i Jeppo kyrka, dokumenteras med tanke på en framtida restaurering. 3.6.2026 kl. 14:28

kyrkoherde. Henrik Östman valdes i slutet av maj till kyrkoherde i Replots församling genom indirekt val. Han var den enda som sökte kyrkoherdetjänsten när den ledigförklarades i våras. 3.6.2026 kl. 12:59

NYTT LIVSSKEDE. – När du avslutar jobbet kan du inte längre gå tillbaka till det. Du måste hitta något nytt. Det nya kommer inte ifall du inte avslutar det gamla, råder Tom Tiainen. 2.6.2026 kl. 19:18