Essäisten Antti Nylén är ingen julmänniska – men i år har han funderat mycket på julen och vad den egentligen betyder.

Årets adventskalender – essäisten Antti Nylén står för texterna: "Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända"

adventskalender.

I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han.

26.11.2024 kl. 12:47

I år är församlingarnas adventskalender illustrerad av Ilja Karsikas, medan författaren och essäisten Antti Nylén står för texterna.

– Jag är ingen julkalenderperson – jag är inte ens en julperson. Jag är sådan att jag tränger undan julen så länge det går, tills jag inser att jag måste underkasta mig den, säger Antti Nylén.

– I mina föreställningar är julen årets sista ansträngning. Jag vaknar till liv efter jul. Jag väntar faktiskt mer på att julen ska ta slut än på att den ska komma.

Han grubblade länge över uppdraget. Hur skulle kan klara av att säga något vettigt och viktigt på 60 tecken? Han ville inte skriva platta aforismer om julstämning, hopp eller tröst.

– Mottagaren var en stor fråga för mig. Kalendern trycks ju i hundratusentals exemplar och når en massa olika sorters människor – och jag vet inte vilka de är.

Han funderade också mycket på det andliga innehållet. Han ville inte bjuda på generiska julbilder utan skriva till vuxna som har en uppfattning om den kristna trons grunder.

– Jag bestämde mig för att lita på att det finns en intelligent person i andra ändan, en person som förstår komplicerade saker och är redo att ta in också sådant som känns förbryllande och svårt att tyda. Jag vill inte underskatta mina läsare.


Vi behöver bara vänta

Han ville betona den resa och väntan som hör ihop med kyrkoåret, liksom kopplingen mellan jul och påsk.

– Jag ville inte skriva på ett tomt sätt om hopp. Människor letar mycket efter hopp i dessa tider, man säger att det är viktigt att inte ge upp hoppet. Men om man måste tala om hopp hela tiden kanske tanken inte verkar ha effekt? Vad betyder hopp egentligen? Att man är på gott humör trots alla hot? Jag tycker det är fattig andlighet. Jag ville skriva om väntan i stället.

Den som väntar gör något mer än bara hoppas.

– Om kristendomen är sann, om allt det som vi trott på i årtusenden är sant, då behöver vi inte hopp. Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända. Då är det ingen fara. Kristus kommer oberoende av om vi vill det eller ej.


En miniessä eller julpredikan

Han tänker på att människor allt mer främjas från kristendomens grunder. Folk förstår inte eller minns inte sådant som vad treenigheten handlar om, eller vad som egentligen händer på påsken.

– Orden, begreppen och bilderna håller på att bli främmande för många. Men av dem som ändå på något vis håller fast vid kristendomen tycker jag att man kan kräva en teologisk läskunnighet – kanske desto mer av dem.

I år får församlingsmedlemmarna ta del av något som Antti Nylén i början tänkte på som en miniessä eller julpredikan.

– Först tänkte jag att det skulle bli en sammanhängande berättelse, men det fungerade inte. I slutresultatet finns ändå spår av den här strukturen, och man behöver kanske läsa föregående lucka för att förstå följande.

Text: Sofia Torvalds


chatt. På chatten Sluta Panta får unga diskutera sina bekymmer. Nu är också kyrkligt anställda med på ungdomschatten. 8.3.2012 kl. 10:37

Kostnaderna för kapellet som byggs i Kampen i Helsingfors centrum beräknas öka från fem till sju miljoner. 6.3.2012 kl. 10:40

Påven har börjar twittra och ska hålla på åtminstone till påsk. Redan efter några tweets har han tiotusentals läsare. 3.3.2012 kl. 12:00

Är det lämpligt att ha en radioandakt som handlar om hur Abraham ska offra sin son Isak? 2.3.2012 kl. 15:37

Lagen om skydd av kyrkliga byggnader svarar inte mot dagens behov. 2.3.2012 kl. 15:29

Bibel förlag bibelsällskap bibelöversättning bibel2000. Svenska Bibelsällskapet har alltid varit beroende av andra förlag för utgivningen av Bibel 2000 och annat, men nästa gång tar man saken i egna händer. 2.3.2012 kl. 09:30

Rainer Holmgård leder teamet som ska ge vår svenska psalmbok ett tillägg. 29.2.2012 kl. 08:33

Hyreskontrakt hindrar Lutherstiftelsens gudstjänstgemenskap i Jakobstad från att ha kyrkkaffe. 28.2.2012 kl. 10:44

Den bibliska bilden av krukmakaren ligger nära till hands när man ser smeden i arbete. Den jämförelsen har också Kay Vikström gjort. 28.2.2012 kl. 09:49

Oppositionens kandidat i presidentvalet i Senegal leder knappt. 27.2.2012 kl. 16:53

Borgå kyrkliga samfällighet har kartlagt 450 kulturhistoriskt värdefulla föremål. 25.2.2012 kl. 12:00

Varför vill ingen studera teologi? Det är en fråga som teologiska fakulteten kämpar med när antalet nya studerande minskar. 24.2.2012 kl. 08:40

Finlands första mässa med elektronisk musik firas i Mikaelskyrkan i Åbo. 23.2.2012 kl. 10:37

I dag inleds inte bara kyrkoårets fastetid, utan också kampanjen Ekofasta som pågår till och med den 8 april. 22.2.2012 kl. 13:49

Ingemar Klemets har valts till kaplan i Oravais kapellförsamling. Klemets som var den enda sökande valdes enhälligt av kapellrådet på tisdagskvällen. 22.2.2012 kl. 06:07

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41