Nya regler om enklare majoriteter väntas göra kyrkomötet snabbare.

Kyrkan kräver att gravlagen ändras: "Våra medlemmar betalar för mycket"

KYRKOMÖTET.

Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan.

8.11.2024 kl. 16:41

Petteri Orpos (Saml) regering med Anders Adlercreutz (SFP) som kyrkominister skär i nästa års budget ner på statens ersättningar till kyrkan för att den sköter landets gravväsende. Kyrkomötet i Åbo antog på fredagen ett skarpt brev till statsrådet om saken.

Kyrkans medlemmar blir inför grundlagen ojämlikt behandlade, ansåg kyrkomötet enhälligt.

Begravningslagen behöver i såfall öppnas och gravavgifterna ses över så att den som inte är medlem av evangelisk-lutherska kyrkan inom kort får betala mer för sin grav. Efter en överenskommelse på 2010-talet skulle staten stå för 80 procent av gravkostnaden, medan dödsbon och anhöriga står för resten. Sedan dess kostar graven lika för alla.

Efter att statens finansiering har svikit står staten snart för bara omkring hälften av kostnaderna, medan resten tas ur kyrkskattemedel. Därmed betalar en kyrkmedlem nu mera för sin grav än övriga klienter på kyrkogården, resonerar kyrkomötet

I en intervju för Kyrkpressen i augusti har undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz tidigare ansett att kyrkan indirekt kompenseras för sitt bortfall genom att kyrkskatteintäkterna på kort sikt stiger för att en del skatteavdrag i kyrkbeskattningen har slopats.

Mjukade upp sin egen reform

Den evangelisk-lutherska kyrkan mjukade för sin del upp en intern reform, där man samtidigt ville fördela om de omkring 105 miljoner euro som staten ger kyrkan för att man sköter olika samhällsuppdrag som gravväsendet, kulturellt värdefulla hus och delar av folkbokföringen.

En stor omfördelning hade framför allt hade gynnat mindre församlingar. Nu gick man in för en mjukare reform. Kompromissen blir en mix mellan nuvarande system och förnyelsen, och införs med en längre övergångsperiod om två år.

Två tredjedelsmajoritet på kommande

Kyrkomötet beslöt också om att mjuka upp sina majoritetsbestämmelser. Hittills har har kyrkoordningen och kyrkolagen kunnat ändras med 3/4-delsmajoritet. Det har dels lett till ett frustrerande arbete i kyrkomötet, där många reformer har fallit med små minoriteters motstånd.

Bland annat ska en stor förändring av församlingindelningen på 2010-talet ha fallit i kyrkomötet med bara fyra rösters marginal. Regeln har också bidragit till dödläget kring samkönade äktenskap, där minoriteten gång på gång har kunnat stoppa förslaget om att öppna för regnbågsvigslar i kyrkan.

Kyrkomötet beslöt nu att frågan utredes vidare så att 2/3-delsmajoritet kan räcka i frågor som rör kyrkans lära, karaktär och grundläggande förvaltning.

– Det här kan leda till att hela reformen faller. Tänk efter nu, sade det svenska ombudet Torsten Sandell som hade suttit med i det utskott som hade berett frågan.

Utskottet var berett att slopa majoritetsregeln i flera kategorier av mindre beslut, medan 3/4-delsregeln skulle ha förblivit i kraft i valda, tyngre kapitel av den kyrkliga lagstiftningen.

I omröstningen vann linjen om lindrigare majoritetsbestämmelser med rösterna 56–43. Den nyare 2/3-linjen stöddes i debatten bland andra av ärkebiskop Tapio Luoma. Också Borgåbiskopen Bo-Göran Åstrand röstade för förslaget, liksom också representanterna för de liberalare listorna i den svenska gruppen.

Torsten Sandell och Göran Stenlund som sitter på de konservativares mandat i kyrkomötet röstade för oförändrad 3/4-praxis i kyrkans läro- och strukturfrågor. Reformen går nu till beredning och kommer senare tillbaka till kyrkomötet för beslut.

Kyrkomötet, som sammanträder två gånger per år, avslutade sin höstsession på fredagen

Jan-Erik Andelin


KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17