Närmare 1 100 organisationer har registrerat sig för att lobba i politiken – få av dem kyrkliga

Nya registret visar: Kyrkan lobbar gärna det rödgröna lägret

KYRKA OCH POLITIK.

Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen.

28.10.2024 kl. 14:00

Anita Westerholm, 29, rättsnotarie från Raseborg, dyker upp som en av dem nära makten som kyrkorna gärna hållit kontakt med för att bevaka sina kyrkliga intressen.

– Kyrkliga frågor hörde till mitt ansvarsområde under min tid som specialmedarbetare för minister (Anna-Maja) Henriksson. Så jag kan tänka mig att det föll sig rätt naturligt att vara i kontakt med mig i sådana frågor, säger hon.

Som yngre SFP-aktiv är hon nu specialmedarbetare för Anders Adlercreutz, som har tagit över som undervisnings- och därmed kyrkominister. Fast kyrkofrågorna sköts numera av en annan kollega till henne som ministermedarbetare, Andreas Elfving.

Hur man har ringt och mejlat just Anita Westerholm framgår av den nyöppnade lobbar­databasen, Öppenhetsregistret.


Ofta kontaktade: Peter Östman, KD-gruppledare och Anita Westerholm, SFP-kyrkoministerns medarbetare


Från april i år bokförs och offentliggörs intressegrupper med mer än fem kontakter till högre beslutsfattare inom politik och högre förvaltning på ett år.


Av närmare 1 100 registrerade företag, organisationer och direkta lobbarfirmor har Kyrkpressen tittat på de åtta som lobbar för det kyrkliga Finland. De är Kyrkostyrelsen, missions- och biståndsorganen Kyrkans Utlandshjälp, FMS och Fida, vårdstiftelsen Diakoniss­anstalten, yrkeshögskolan Diak och det kyrkliga facket Aki-förbunden.

Helsinki Missio (Helsingfors Mission) är trots sitt namn en religiöst obunden organisation som gör socialt arbete. Kyrkor och samfund är trots det representerade i organisationens ledning och vi har den här gången inkluderat den i översikten.

"Mest vill man informera oss om sina olika projekt. Men jag kommer inte på att besök och mejl skulle ha lett till enskilda politiska beslut."

”Mest information om projekt”

Bland de politiska partierna hör Kristdemokraterna (KD) naturligt till dem som kyrkor och samfund gärna kontaktar. Under öppenhets­registrets första halvår uppvaktades partiets gruppordförande i riksdagen Peter Östman och den nya riksdagsledamoten Mika Poutala mest.

– Mest handlar det om att man vill informera oss om sina olika projekt. Men jag kommer inte på att besök och mejl skulle ha lett till enskilda politiska beslut, säger Peter Östman.

Östman hör som politiker av enskilda väljare så gott som varje dag, av typ ”från Vexala”. Organisationerna är enligt honom ofta mera målinriktade än de vanliga väljarna.

Gränsen mellan lobbning och annan kontakt till hemmafronten är hårfin. Peter Östman blir inbjuden och besöker regelbundet föreningar och företag hemma i valkretsen. Nyligen besökte han också Kansan­lähetys bibelinstitut i Ryttylä, som i fjol smått omstritt fick så kallade julpengar av riksdagen, tack vare KD.

Sådan aktivitet bland riksdagsledamöterna ges sällan någon anteckning i Öppenhetsregistret och betraktas inte som direkt lobbning.

Kyrkans Utlandshjälp dryftade Libanon och Nordkorea med Pekka Haavisto.

Rödgröna viktiga för kristet bistånd

Flera rödgröna politiker hör till dem som kyrkliga organisationer gärna tycks ha vänt sig till. Bland dem finns de tidigare ministrarna Hanna Sarkkinen från Vänsterförbundet och Krista Mikkonen från De Gröna,

Kyrkans Utlandshjälp KUH har för sin del också gått ända till toppen när man träffade statsminister Petteri­ Orpo (Saml) för att enligt registret tala om ”fred, mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt”. I samma ärende talade utlandshjälpen också med biståndsminister Ville Tavio (Sannf).

Kyrkostyrelsen ville tala om ungas psykiska välmående i skolan med två SFP-ministrar.

SFP-ministrarna Anna-Maja Henriksson och Sandra Bergqvist har antecknats för besök från Kyrkostyrelsen om ungas psykiska välmående under sin uppväxt, och i skolan.

Kyrkans Utlandshjälp har också rapporterat sin kontakt med den förra utrikesministern och presidentkandidaten Pekka Haavisto (De Gröna), bland annat för att dryfta Libanon, Etiopien, Syd-Sudan eller Nordkorea.

Påstötarna riktas olika

Kyrkans Utlandshjälp utmärker sig också i allmänhet för att, trots den nuvarande högerregeringen, ofta driva sina intressen via de rödgröna oppositionspartierna SDP, Vänsterförbundet och De Gröna.

Vanligare är självfallet att lobbare i allmänhet vänder sig till regeringspartierna, eftersom det är i deras led besluten fattas. Därmed kan man alltså inte dra för snabba slutsatser om var alla innerst inne har sina bästa vänner i politiken.

Finska missionssällskapet FMS ser enligt Öppenhetsregistrets första siffror inte ut att lobba politiker så mycket, utan har i stället bokfört många kontakter med de mera opolitiska cheferna och andra anställda vid de olika avdelningarna vid Utrikesministeriet.

Det anrika biståndsorganet Fida som står Pingstkyrkan nära har enligt registret lobbat ett större antal sannfinländska politiker i frågor om bistånd, bland dem starka kritiker som Mauri Peltokangas, Sebastian Tynkkynen och Vilhelm Junnila.

– – –

Rättelse, fredag kl. 15.20: Helsinki Missios status har preciserat. Organisationen är religiöst och politiskt obunden och är inte organisatoriskt anknuten till kyrkan.


Läs också Jan-Erik Andelins ledare på temat.


SÅ LOBBADE KYRKLIGA ORGANISATIONER POLITIKER OCH BESLUTSFATTARE

Jan-Erik Andelin


URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49