Söderfjärden var en av upplevelserna längs St Olav Ostrobothnia för Eero Vuorio och hans medvandrare. FOTO: PRIVAT

Som pilotvandrare på St Olavsleden

malax.

Eero Vuorio är en van pilgrimsvandrare med erfarenhet från många europeiska vandringsleder. I augusti vandrade han nya St Olav Ostrobothnia från Korsnäs till Vasa. Hur står sig vägen i jämförelse med andra pilgrimsleder? – Alldeles utmärkt! säger Vuorio.

16.10.2024 kl. 14:53

När Åbobon Eero Vuorio hörde att en österbottnisk pilgrimsvandringsled var på gång var han inte sen att nappa på. Han kallade ihop en grupp verkliga vandringsveteraner och sökte sig norrut för att prova på den nya leden St Olav Ostrobothnia. Liksom Vuorio själv har vännerna i gruppen vandrat både längs nordiska rutter, på Santiago de Compostelaleden och många andra kända pilgrimsvandringsstråk.

Eftersom de inte ville vänta tills leden officiellt blivit invigd den 21 september, utnämnde sig gruppen på fyra personer till pilotvandrare.

I mitten av augusti var det dags. De tog sig an sträckan Korsnäs-Petalax-Malax-Solf-Vasa, drygt 90 kilometer, som de vandrade på fyra dagar. En femte person anslöt till gruppen dag fyra.

– Vandringen var en verklig succé! slår Vuorio fast.

På St Olavsledens webbsida fanns kartor och idéer för planeringen, och kontaktpersonerna stod till tjänst till exempel med frågor som gällde övernattning. Sträckorna var i de flesta fall tydliga och lätta att hitta.

På väg

Startskottet för St Olav-piloten gick i Korsnäs. Därifrån vandrade gruppen till Petalax, där de blev varmt mottagna av kyrkoherde Tomi Tornberg som hade ordnat övernattning för dem i församlingshemmet. Kvällen avslutades med en liten välsignelseandakt och nattvard i Petalax kyrka.

– Det är alltid härligt för riktiga pilgrimsvandrare. Det är en liten gest, som visar att man uppskattar också dem som kommer från annat håll.

Andra dagen gick vandringen till Malax, där de övernattade i Åminne stugby. Härifrånfortsatte de mot Solf. Den tredje natten tillbringades på Solf gästgivargård, innan den sista etappen från Solf in till Vasa tog vid.

– Kustvägen längs Kvarken var en fin och rätt exotisk upplevelse, säger Eero Vuorio.

Under dagarna hann de göra avstickare för att bekanta sig med kyrkorna i Malax, Solf och Korsholm, liksom med Stundars och Söderfjärdens besökscentrum.

Vissa av sträckorna pratade vännerna, andra vandrade de i tystnad.

– Det är fint att ibland kunna ta in den här världen i tystnad. Det är sådant som vandringen inbjuder till.

Plus och minus

När Eero Vuorio sammanfattar pilotvandringen landar mycket i den positiva vågskålen. Ett särskilt tack går till alla vänliga människor de stötte på under vandringen.

Rutten bjöd dessutom på en del sevärdheter s0m imponerar också på den garvade pilgrimsvandraren.

– Den här meteoritkratern var en verklig överraskning för mig! Jag hade aldrig hört talas om den tidigare.

Han gillar att vägen är omväxlande – men är mindre förtjust i de stora vägarna.

– En bra bit av rutten går längs småvägar, men det finns också några tråkigare delar som följer vägsträckningar med 100 kilometers hastighetsbegränsning.

Det vore också bra om det kunde ordnas fler möjligheter till övernattning till exempel i Petalax, påpekar han.

Eero Vuorio rekommenderar gärna etappen han vandrat. Han tycker att den i synnerhet lämpar sig för pilgrimsvandrare som inte är så erfarna.

– Sträckorna är drygt 20 kilometer långa, och de tar lagom lång tid att vandra. Det är inte för långt.

PIAN WISTBACKA


uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39