– Att få visa att Gud är nådig och att hans förlåtelse finns där för alla, oavsett vad vi gjort, har varit en stark upplevelse för mig, säger Fanny Sjölind.

Fanny Sjölind frågade sig: "Varför håller jag egentligen på med det här?"

kallelse.

När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått.

2.10.2024 kl. 19:28

Redan som ung var sången och musiken en självklar del av Fanny Sjölinds liv.

–Det har alltid känts som att det är självklart att musiken ska bli mitt yrke.

Men ju mer hon studerade, höll på med musik och var sångpedadog började hon tvivla.

– Varför håller jag egentligen på med det här? Var det musiken jag var kallad till? Eller handlade det om en inre längtan efter bekräftelse? Jag började vackla, berättar hon.

För tre år sedan var hon föräldraledig med sitt första barn.

– Först då började jag landa i kallelsen. Okej, det är ju faktiskt det här jag ska göra och är bra på. Jag tror vi aldrig blir helt fria från behovet att bli bekräftade. Men det ska inte vara vår drivkraft.



– Jag tror vi aldrig blir helt fria från behovet att bli bekräftade. Men det ska inte vara vår drivkraft. Foto: Christa Mickelsson


Längtan växte sig större

Sett utifrån är det kanske svårt att förstå hennes tvivel. Hon har varit dirigent för gospelkören Jacob Gospel sedan 2018. och har sjungit i den välkända gospelgruppen Mrs Bighill singers i många år.

– Jag insåg att musiken är något jag fått och utvecklat, och det är mitt ansvar att förvalta det, berättar hon.

Längtan växte sig större och större ju längre hon var hemma med sonen Eli.

– Tänk om jag skulle kunna integrera min tro med musiken än mer?

Hösten 2022 fick Fanny ett erbjudande om att arbeta som ungdomsledare på deltid för förbundet Kyrkans Ungdom.

– Först var jag tveksam. Men ju mer jag tänkte på det insåg jag att det var en möjlighet att använda mina gåvor. Som ungdomsledare får jag verkligen använda allt jag kan och är bra på.


Möta ungdomar med tro och ärlighet

Under sitt första år som ungdomsledare har Fanny mött många unga människor. Hon uppskattar särskilt de öppna diskussionerna om tro och livsfrågor.

– Jag är ingen teolog, säger Fanny ödmjukt, men det är så fint att frimodigt få prata med ungdomarna om vad Gud säger om oss.

För Fanny handlar jobbet mycket om att se människor, och att försöka förmedla Guds kärlek och nåd – att vi är tillräckliga genom Jesus, även när det känns som om världen kräver mer av oss.

– Att få visa att Gud är nådig och att hans förlåtelse finns där för alla, oavsett vad vi gjort, har varit en stark upplevelse för mig.

Kyrkans Ungdom startat upp satsningen ”Young Creators”, där unga får utforska sin kreativitet.

– Vi kombinerar kreativiteten och tron, förklarar hon.



– Jag tror att min kallelse handlar om att vara närvarande där jag är just nu, oavsett om det är i hemmet med barnen, i arbetet som ungdomsledare eller via musiken.




Följa Guds vilja i det vardagliga

Just nu är hon på nytt föräldraledig och hemma med dottern Lea.

– Jag tror att min kallelse handlar om att vara närvarande där jag är just nu, oavsett om det är i hemmet med barnen, i arbetet som ungdomsledare eller via musiken.

För Fanny handlar kallelsen också om att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor hon fått för att bidra till andras liv.

– Gud kan göra saker genom mig var jag än är, säger hon.



Egen musik

Fanny Sjölind släppte sin första låt i eget namn i mars.

– Låten Finns här skrevs ursprungligen inför en välgörenhetskonsert för Project Liv men jag kände att den kunde ge glädje och tröst åt så många fler.

För Fanny kändes som ett stort steg ge ut något eget.

– Det kräver mod och envishet att skapa och att färdigställa något. Men jag kände starkt att det här ska jag göra. Jag har också rätt att ta plats och höras. Det var en lärorik process i att våga lita på mig själv och min förmåga.

Sedan hon släppte låten har hon fått meddelanden från helt okända personer som blivit berörda av hennes sång.

– Den har kommit med uppmuntran och tröst precis vid rätt tillfälle. Det är ganska häftigt. Och det har varit min önskan och bön med låten, att den skulle få betyda nåt för någon annan. Det sporrar mig att ta mig tid att skriva mer.

Christa Mickelsson


utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43