Det är den 20 september då inledningsmötet för Kyrkhelg Nord hålls i Gamla Karleby stadskyrka.
Besökarna strömmar in i jämn takt och kyrkan fylls snabbt till brädden. Gamla bekanta tar i hand och kramas. Sorlet sprider sig. Barn, unga, vuxna och gamla. Alla har hittat till kyrkan ikväll.
Mötet börjar och mötesvärdarna Julia och Peter Esberg hälsar välkomna. Sen sjungs psalm 417. Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling, fortsätter med att hälsa välkommen i skämtsam ton och river loss några försynta skratt.
Delilah-kören och Wörship från Vörå framför två sånger, sedan bjuds kyrkhelgens huvudtalare Dan Sarkar upp till talarstolen. Han talar utgående från Markusevangeliet och betonar att Jesus aldrig tar avstånd från Gamla testamentet.
– Genom Jesus lär vi känna Gamla testamentets Gud. Den Gud som Jesus har kontakt med är den Gud som är vår Gud, säger Dan Sarkar, och fortsätter vidare med vandringen genom Markusevangeliet.
Snart blir det ändå dags för Ray Baker att ta till orda. Han inleder med att ge en överblick av sin bakgrund. Hur han, som undervisade på bibelskola i Värmland, satt på sina vänners bröllop och kokade inombords.
– Jag var så upprörd att jag inte klarade av att vara med på bröllopsfesten. Jag satte mig i bilen och körde hem, och gick in en porrbutik, säger han.
Han fortsätter berätta om sin kamp, känslan av att balansera mellan sin tro och sin längtan efter kärlek.
– Nu vet jag inte om du som är här ikväll är straight eller gay, men jag själv kunde inte hitta ett sätt att förena Bibeln med mina känslor. Jag var arg på Gud och svartsjuk på mina straighta vänner.
Så fortsätter hans berättelse, om kärlekslösheten gentemot homosexuella i kyrkan på 80-talet, och samhälleliga tabun i kölvattnet av Aids och fördomar.
– En stor del av 80-talet kände jag mig som en lindansare. Skulle jag följa mina känslor och förneka min tro eller följa tron och förneka mina känslor? Ni som är en del av hbtq-rörelsen förstår mina känslor. Hur jag än landade skulle jag fara illa.
Ser inte sitt liv som en mall, men kanske för vissa
Sen kommer han in på hur han träffade en kvinna vid namn Kay, hur de fortsatte träffa varandra trots stort geografiskt avstånd, brevväxlingar som blev till gemensamma resor.
Hur han berättade om sin sexuella läggning för henne och grät så att han tvingades stanna bilen. Hur hon tröstade honom och hur deras relation utvecklades från vänskap till förälskelse, och så en kväll, något han aldrig trodde skulle hända: fysisk attraktion.
– Idag har vi en djup kärlek och ett tillfredsställande samliv. Det finns människor som tänker fy vad tragiskt. Eller Mark Levengood som trakasserat oss och sagt stackars kvinna. Till det vill jag säga att en av de grundläggande principerna i hbtq-rörelsen är att man får älska vem man vill.
Han hymlar inte med att han tror att ett liv i homosexualitet inte är Guds plan för en kristen människas liv.
– Jag tror inte att mitt liv är plan b, eftersom jag följer Guds tanke om sexualitet är det plan a.
Men han ger lika många kängor åt konservativa troende kristna som till meningsmotståndare i hbtq-frågan.
– Jag har sagt att mitt livs väg inte ska tas som en mall för hur hbtq-personer ska göra. Men jag tror det kan vara ett alternativ för en del.
– Det finns mycket mer jag skulle vilja berätta om mig själv, Bibeln och Gud. Jag gör som jag gör för att jag anser att Jesus är bäst. Det är värt de ansträngningar det kräver, inte bara på det sexuella området, utan också vad gäller arrogans, själviskhet och självgodhet.
– Min största synd är att jag inte älskar Herren av hela mitt hjärta, hela min själ och av hela mitt förstånd, och min nästa som mig själv.
– Där har jag verkligen satts på prov de senaste veckorna kan jag säga, säger han och hänvisar till mediestormen kring hans medverkan i Kyrkhelg Nord,
Ray Baker avslutar ändå på ett sätt som kanske ingen i kyrkbänkarna väntat sig.
– Till dig som är gay, lesbisk, eller hör till hbtq-rörelsen vill jag be om ursäkt.
– Jag vill be om ursäkt för alla oreflekterade okänsliga kristna som kan ha sårat dig. Jag vill be om ursäkt för de som motiverats mer av homofobi än av Kristi kärlek. Jag vill inte såra någon, jag vill bara hjälpa människor att följa Jesus.
– Tycker du att kärlekslösa homofoba kristna likar Jesus? Det tycker inte jag. Följ Jesus. Amen.
Applåder i kyrkan.
