Eric-Olof Söderströms musikkarriär är över 50 år lång.

Körmästarens råd till sitt unga jag: "Förutom din begåvning, vill Någon kanske dig väl"

kyrkomusik.

Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag.

14.8.2024 kl. 14:00

– När jag var 15 spelade jag i min första gudstjänst och när jag var 16 kom jag in vid Sibeliusakademins kyrkomusikavdelning. De märkte tydligen inte att jag var minderårig, säger kantor Eric-Olof ”Eki” Söderström i Domkyrkoförsamlingen i Borgå.

I vinter blir det dags för avskedskonsert och i februari 2025 går han i pension vid full 68 års ålder, efter en lång karriär i finländskt musikliv.

Eki Söderström växte upp i Svartå i Västnyland där hans pappa var chef på statens spannmålsförråd på orten.

Hemma stod ett piano som fyraårige Eric-Olof började försöka sig på. Som barn med en höftsjukdom och en stödskena som gjorde att han under två års tid hade svårt att röra sig blev det mycket tid vid pianot.

– Mina föräldrar var inte så väldigt religiösa och gick i kyrkan som många andra, bara till julen. Men vi sjöng mycket andliga sånger hemma, särskilt min mamma. Mä Jeesuksesta laulan (Min sång ska bli om Jesus) och så där.

Morbror Paavo som var kantor i inlandet lärde Eki Söderström spela piano, och lånade senare nycklarna till sin kyrka där unga Eki kunde öva på orgel. Som femtonåring började Eric-Olof Söderström som kyrkomusiker i Virkby kyrka, mot en ersättning om 20 mark per gudstjänst.

Efter mellanskolan var Eki Söderström trött på skolan. Han sökte in till Sibelius-Akademin där man uppenbarligen missade att han var både minderårig och inte heller hade studentexamen.

Prisbelönt körledare och dirigent

Sin första kör ledde Eki Söderström inom familjen. Mormor som var lärare i Vaskuu by i norra Birkaland hade 13 barn, vilka alla inklusive barnbarn förutsattes vara med i bykören. Småningom blev den en ren släktkör.

– Det var Jag gungar i högsta grenen, Härlig är jorden och finska landskapssånger. Jag har vuxit upp med att all musik är fyrstämmig.

Vid Sibelius-Akademin gick han på Jorma Panulas kapellmästarkurser och debuterade som orkesterdirigent med Helsingfors Damorkester som sin första orkester – grundad av Heidi Sundblad-Halme, dotter till hans egen föregångare som Borgåkantor för ett sekel sedan, Henrik Sundblad.

Eric-Olof Söderström blev ett känt namn i Finland som körledare och kapellmästare. Radions kammarkör, Akademen, Lyran och Kampin Laulu är några av namnen.

Orkestrar han dirigerat är bland and­ra Radions symfoniorkester, Tapiola Sinfonietta, Avanti och ett stort antal stadsorkestrar runtom i landet.

Operakör blev hans paradgren

Operakör blev till Eric-Olof Söderströms levebröd. Under fyra säsonger ledde han kören vid Nyslotts operafestspel, därefter var han körmästare vid Nationaloperan i Helsingfors i elva år.

Körmästaren är kapellmästarens assistent och sitter ofta med vid föreställningarna och antecknar vad kören behöver slipa på. Med de stora namnen bland kapellmästarna, Leif Segerstam, Esa-Pekka Salonen, Jukka-Pekka Saraste, Okko Kamu... dem känner han alla. De litade på varandra i jobbet.

– Det är ett slitande arbete. Man övar på förmiddagarna och ibland på kvällarna om det inte är föreställning. Och efter föreställningarna går man ofta ut och någon varvar ner med några groggar eller öl. Ofta är det för att musiken fortfarande snurrar på i huvudet.

Körmästaren deltar också i möten kring operans administration, och det var mycket jobb, månad efter månad, år efter år, säger Eki Söderström.

Till sist kom kraschen; en skilsmässa och en burnout. Eric-Olof Söderström hade sedan studieåren ansetts vara toppbegåvad och därefter också betraktats som landets skickligaste, prisbelönta körledare.


Meningsfullt i kyrkan

– Men så var jag plötsligt ingenting. Alla försvann, också mina vänner. Men jag kunde inte medge det själv. I en kyrka träffade jag några av mina körmedlemmar som frågade om de fick be för mig. ”Nej, behövs inte”, sade jag. ”Allt är bra med mig”.

I Borgå fick Eric-Olof Söderström jobbet som kantor två gånger. Första gången 2003 då hans kontrakt vid operan höll honom tillbaka, och sedan en gång till 2005 när han sökte på nytt.

Arton år i församlingslivet i Borgå har varit en lugnare tillvaro än konstnärslivet han lämnade. De flesta musikutövare han jobbar med i en församling är inte proffs, men det går ändå att göra goda framsteg, och få lyssnarna att känna att ett framförande blir viktigt.

– Och så är det mera meningsfullt att spela musik man vet att till exempel tröstar vid en jordfästning för att åhörarna tycker om den. I konstnärslivet kommer många ju till de "fina" upplevelserna och betalar stora pengar för biljetterna utan att alltid fatta vilket kvalitet musiken har.

– Det blir ofta opera för att träffa gamla kompisar, ta en skumpa i pausen och visa upp sig. Och då funderar man ju: vad är meningen, vad är min roll här?

Ditt goda råd till dig själv som 20 åring i Sibeliusakademins korridorer?

– Jag var väldigt begåvad och fick de bästa betygen i allt jag studerade. Men när jag fick den där burnouten betydde den begåvningen ingenting alls. Då förstod jag att jag inte är ensam, utan att någon hjälper till här hela tiden. Din egen begåvning är kanske inte allt. Det kan finnas någon som vill att det ska gå bra för dig.

Talar du nu om andra män­niskor som vill dig väl, eller om Gud?

– Om Gud.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47