Anne Koivula har gjort praktik på kyrkans familjerådgivning som tar emot på Tredje linjen i Helsingfors.

"Vi behöver lätta på den perfekta fasaden – särskilt i församlingen"

SJÄLAVÅRD.

Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet.

10.5.2024 kl. 20:15

Anne Koivula är präst i Petrus församling. Som de flesta präster träffar hon mycket människor – inför dop, vigslar och begravningar hör det till att hålla ett så kallat förrättningssamtal. Hon träffar också många människor för enskilda samtal.

– Ofta får jag ta del av hela livsberättelser. Det känns som ett privilegium.

Tidigare har hon jobbat i domstolsväsendet och hört många tunga berättelser och mött människor som levt under mycket svåra omständigheter. Inte heller hennes eget liv har löpt smärtfritt.

– Det är lätt hänt att man känner sig sämre än andra för att det inte går lika bra för mig som för grannen. Kanske känner man också skam över sina nederlag.

Vår historia och finländska kultur gör också att det finns en anda av att alla borde klara sig själva, man ska helst inte klaga eller behöva andras hjälp. Inte ens i kyrkan. Här vill Anne Koivula se en förändring:

– Jag har själv fått stor hjälp genom att våga tala om det svåra. Det hjälper när någon lyssnar.


Tre stolar

Själavård ingår i studierna för alla kyrkliga yrken. Anne Koivula har nyligen avslutat en specialutbildning i själavård som kyrkans anställda kan gå för att bygga på sin grundutbildning.

– Tanken med själavård är att Gud alltid är med, som en tredje part i samtalet. Jag vill gärna ha en extra stol i samtalsrummet. Även om jag sällan säger det högt är stolen en påminnelse för mig om att Gud är med oss då vi möter varandra.

För Koivula är bön en central del av själavården.

– Jag ber gärna för konfidenten under själavårdssamtalet om hen så önskar, men det är inget måste. Jag försöker fråga försiktigt, så att konfidenten har ett verkligt val. Jag tar inte illa upp om någon inte vill, ibland har människor också dåliga erfarenheter av förbön och det viktiga är att man får känna sig trygg i samtalet.


Vad är det för skillnad mellan själavård och terapi?

– Själavård är för vem som helst som behöver samtalsstöd i en utmanande situation. Det kan handla om relationer, utmaningar i studier eller arbetslivet, trosfrågor, mental hälsa, sjukdomar med mera. Du behöver ingen remiss eller diagnos, och samtalet kostar aldrig något. Själavårdaren har alltid tystnadsplikt. Vid psykiska sjukdomar behövs ofta psykoterapi eller medicin.

– Själavård är inte sjukvård men kan i vissa situationer vara ett bra tillägg, ifall du behöver köa länge inom vården eller om du vill samtala om trosfrågor fast under terapiprocessen.

Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär.

– Själva gudstjänsten kan vara väldigt själavårdande när den är som bäst.

Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet.

– Vi har alla nycklarna för det, alla kyrkligt anställda är experter på att möta människor. Men jag tror att vi själva också behöver våga vara mer öppna som människor.

Att leva som kristen betyder ju inte att man går fri från svårigheter.

– Man behöver inte vara perfekt för att komma till kyrkan eller jobba för den. Jag vill våga mötas som en hel människa.

Här kan du få själavård

– I din hemförsamling, du får hjälp genom att kontakta kansliet eller direkt med en anställd.

– Kyrkans familjerådgivning, tidsbeställning 09 2340 2555, vardagar kl. 9–12.

– Walk-in terapi för 16-29-åringar, måndagar kl. 14–18 i Matteuskyrkan.

– Kyrkans samtalstjänst per telefon eller chatt.

– Mera info på helsingforsforsamlingar.fi

Text och foto: Nina Österholm


Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13