Ida-Maria Björkqvist är biträdande distriktsledare i baptistsamfundet.

Hennes uppdrag är att försöka göra något åt de sjunkande medlemssiffrorna i Baptistsamfundet

profilen.

Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling.

2.4.2024 kl. 10:00

Ida-Maria Björkqvist älskade jobbet som Yle-journalist. Ändå valde hon att lämna det för att bli ”biträdande distriktsledare region norr” i Baptistsamfundet. Hennes uppdrag? Att försöka göra något åt att medlemssiffrorna sjunker år för år.

– Bakgrunden var en krismedvetenhet inom samfundet. De aktiva generationerna börjar vara 70–80 år. Vi insåg att om vi gör allt som vi gjort hittills så får vi samma resultat, alltså måste vi göra något annat.

Krismedvetenheten ledde till bön, nytt tänk och flera förändringsprocesser. En bit i pusslet är att Ida-Maria Björkqvist anställdes av sex baptistförsamlingar i Jakobstadsregionen för att verkligen ha tid att satsa på utmaningen.


Vad är lösningen?

– Ja, hade jag kommit på vad man ska göra tror jag inte att jag skulle jobba för Finlands svenska baptistsamfund, skrattar hon.

Hennes uppgift är att inspirera, utmana, uppmuntra och se allt med nya ögon.

– Jag har sagt rakt ut: sorry 70-plussarna, jag ser allt ni gjort men nu måste jag satsa på dem som är femtio eller yngre. Det är den gruppen som saknas på våra samlingar.

Hon har kontaktat en rad med 30–40-åringar som är där på papperet men ändå inte där. De har pratat om vad de längtar efter och vill med församlingen och livet.

– Det var en som sa: Den här är en inbjudan har jag väntat på i flera år. Många känner sig ensamma och undrar om de är de enda som är yngre än femtio och vill engagera sig.


Har ni kommit till vad ni vill göra?

– Åtminstone inte starta massa ny verksamhet. Min mentor brukar använda tre ord då han talar om kristen gemenskap: believe, belong och behave (ungefär: tro, känn samhörighet, handla). De som är yngre tänker ganska mycket belong. Om man inte har ett roligt gäng med sig är det inte kul. Gudstjänsten är anpassad för över 70-åringar, det är ett språk och en kultur yngre inte känner igen sig i. Om vi fortsätter så här, vad finns kvar om tio år?


Hur bygger man då gemenskap?

– Jag tror det måste vara enkelt och konkret, typ: Om du skulle ingå i en husgrupp? Det är ju att fika och läsa Bibeln. Eller: Om vi skulle renovera källaren så att du kunde ta med dina tonåringar? Det är vi själva som bygger verksamheten.

Hon tänker att kyrkan som helhet har ett stort problem: ett kommunikationsproblem.

– ”Jesus älskar dig.” Jaha. Så? Det är som att säga ”Annika Svensson älskar dig.” Vem bryr sig? Jag känner inte henne.

– Kan den vanliga kristna människan ens förklara vad hon tror på utan att använda konstiga ord som ”frälst” eller ”rättfärdighet”? Använd citat, använd bilder, luckra upp! Ingen orkar hänga med längre än tjugo minuter. Det är sorgligt om vi inte lyckas få ut världens bästa budskap.

Hon tänker på hur många som ändå tror och vill något med sin tro.

– Om vi tar bilden av en kropp: det finaste som finns är när handen igen är fast i kroppen. Jag tror att den där känslan av ”var är alla yngre?” beror på att kroppen inte mår bra om inte alla lemmar sitter fast – oavsett om de ligger en meter eller tre kilometer ifrån.


Hur skulle du själv förklara ”Jesus älskar dig”?

– Under de senaste åren har jag läst The Message-versionen av Bibeln för att komma ifrån att budskapet är så söndertjatat att jag inte riktigt hör det jag läser. Då har jag insett att Gud hela tiden jobbar i kulisserna, bakom scenen. Han är hela tiden på gång. Så håll fast vid Gud, för han håller fast vid dig.

– Jag tänker också på en rad ur en sångtext: From you are all things and to you are all things. Jag vill inte bara lita på mig och min egen förmåga. Jag orkar inte göra allt i egen kraft. Jag vill leva i gemenskap med honom allt kommer ifrån.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00