Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

"Jag är övertygad om att folkkyrkan behöver verklig demokrati för att överleva"

Kolumn.

Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid.

19.2.2024 kl. 08:00

Själv hör jag till den bittelilla minoritet av kyrkans medlemmar som faktiskt får rösta. Jag är förtroendevald i en församling med över 11 000 medlemmar. Endast vi förtroendevalda – och alla präster – har rösträtt, alltså ett tjugotal röstberättigade av elva tusen medlemmar. Min röst uppfattas alltså motsvara cirka 500 vanliga församlingsbors vilja.


I församlingsrådet
är jag vald att sköta helt andra saker än de ärenden som kyrkomötet behandlar. Hur kan vi anta att min röst i valet till kyrkomöte uttrycker församlingsbornas vilja?

Hur kan vi anta att min röst i valet till kyrkomöte uttrycker församlingsbornas vilja?

Kyrkomötet kan jämföras med riksdagen trots vissa avgörande skillnader. Det gäller valsätt, valbarhet och ett strängt krav om kvalificerad majoritet i vissa frågor.

Riksdagen väljs av medborgarna med allmän och lika rösträtt. Kyrkomötet väljs av lokala förtroendevalda. Som om kommunfullmäktige fick välja riksdag.

Dessutom väljer prästerna en tredjedel av kyrkomötet. Det är som om kommundirektörerna, skoldirektörerna och andra ledande tjänstemän i kommunerna fick välja en tredjedel av riksdagen.

Själv är jag övertygad om att folkkyrkan behöver verklig demokrati för att överleva. Vi måste införa direkt val av kyrkomöte. Vi måste också slopa prästerskapets status av överhus inom kyrkomötet. Sist men inte minst måste vi avskaffa kravet om kvalificerad majoritet i vissa viktiga beslut.

Utan de här reformerna kommer den lutherska kyrkan att krympa ihop till en exklusiv klubb för den lilla minoritet som uppfattar sig som ”sanna kristna”.

Utan de här reformerna kommer den lutherska kyrkan att krympa ihop till en exklusiv klubb för den lilla minoritet som uppfattar sig som ”sanna kristna”. Fortfarande hör över hälften av finländarna till folkkyrkan. För att kunna bevara en öppen och inklusiv folkkyrka måste vi platta till hierarkierna och låta makten vila hos dem som utgör kyrkan.

Lars Lundsten


Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05