Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem förföljelse.

Organisationen Open Doors: Kristna förföljs mest i Nordkorea och söder om Sahara

FÖRFÖLJELSE.

Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen.

17.1.2024 kl. 09:39

Organisationen Open Doors rapporterar att cirka 5 000 kristna dödades för sin tros skull under fjolåret. Fyratusen av dem dödades i Nigeria. I 15 av de 26 afrikanska länderna i Sahelområdet söder om Sahara är förföljelsen av de kristna extrem.

Organisationen Open Doors rangordnar i World Watch List årligen de 50 länder i världen där det är svårast att leva som kristen. Rangordningen bygger på ett eget poängsystem som baserar sig på det våld och förtryck som kristna utsätts för både personligen och kollektivt.

Årets lista visar att förföljelsen av kristna inte avtagit, snarare tvärtom. Extremistiska muslimer och envåldshärskare i Afrika och kommunistregimer i Nordkorea, Kina och Latinamerika hotar kristna.

Trots att Nigeria står för fyra femtedelar av alla mord på kristna är livet för kristna inte svårast där. Det är ännu värre i Nordkorea, Somalia, Libyen, Eritrea och Jemen.

– Utvecklingen i Sahelområdet är oroväckande. Det är ett område som lätt glöms bort av västländerna, men där de extrema islamisternas grymhet syns mest. Det sker i synnerhet i norra och centrala Nigeria där kristna utsätts för mest våld. Med utländskt stöd mördar främst Boko Haram och islamistiska fulani tusentals kristna. De erövrar systematiskt de kristnas byar och odlingsmarker i syfte att köra bort dem från området, säger Miika Auvinen som ansvarar för utlandsrelatioenrna vid Open Doors Finland.

Men också i andra länder i området är förföljelsen av svår. Utöver i Nigeria utnyttjar extremistiska islamister instabiliteten också i länder som till exempel Burkina Faso (20) och Somalia (2).

– I många av länderna har myndigheterna misslyckats med att stabilisera situationen och våldsspiralen bara fortsätter.

Exakt varifrån det utländska stödet kommer vet man inte, med det är sannolikt från den wahabistiska ideologin i Saudiarabien.

– De islamistiska gruppernas beväpning och organisation är på en professionell nivå och de har en klar ideologisk bakgrund.

En liten positiv utveckling har skett i Mali (14) där kristna erkänns som en av landets minoriteter, npgot som antogs i den nya konstitutionen i juli 2023. Men där begår ryska Wagnertrupper, som ersatte de franska styrkorna 2022, upprepade illdåd.

– Wagnertupper finns fortfarande i Niger och Mali. Trupperna har kallats dit av tidigare makthavare uttryckligen för att avväpna de extrema islamisterna, något de egna trupperna inte lyckats med. Men de kom inte med den lösning man hoppades på. Ur de kristnas synvinkel skiljer sig inte Wagnertruppernas terror från islamisternas.

Årets lista av länder där det är svårast att leva som kristen påminner om fjolårets: Nordkorea toppar fortfarande listan åtföljd av Somalia, Libyen, Eritrea, Jemen, Nigeria, Pakistan, Sudan, Iran, Afghanistan och Indien.

Ännu för några år sedan låg Afghanistan i topp. De få kristna som fortfarande är kvar i landet håller en så låg profil att Open Doors får betydligt färre indikationer på att de utsätts för våld.


Var sjunde kristen upplever svår förföljelse

Var sjunde kristen i världen upplever svår förföljelse på grund av sin tro. Under perioden som omfattas av World Watch Lists förföljelserapport dödades cirka 5 000 kristna för sin tro, men det verkliga antalet är sannolikt högre. De nästan 15 000 attackerna mot kyrkor, kristna skolor och sjukhus ökade sjufalt på ett år. Antalet övergrepp och hot mot kristna, cirka 43 000 fall, ökade med en tredjedel och antalet attacker mot hem femdubblades till över 21 000 fall. I rapporten anges också 280 000 fall där kristna vräktes eller flydde från sina hem, vilket innebär en fördubbling.

Också i Indien, där parlamentsvalet våren 2024 närmar sig, har våldet mot kristna ökat kraftigt. Antalet kristna dödsfall, 160 fall, ökade niofaldigt och de fler än 2 200 attackerna på kyrkor och kristna skolor och de cirka 5 900 kristna hemmen mångdubblades också.

I Kina (19) begränsas religionsfriheten fortfarande på ett oroväckande sätt. Där stängdes uppskattningsvis 10 000 kyrkor.

Också i en del central- och sydamerikanska länder begränsar de kommunistiska regimerna livet för kristna. Nicaragua, som för ett år sedan för första gången noterades på femtionde plats på listan, har nu stigit till tjugonde plats.

– Det beror på president Daniel Ortegas kommunistiska ideologi som strävar efter att begränsa all kristen verksamhet, i synnerhet den som talar för religionsfrihet och mänskliga rättigheter, säger Auvinen.

Efter valet i november 2020 begränsade Ortega systematiskt kyrkornas och kyrkoledarnas rörelsefrihet. I februari 2022 förlorade biskop Rolando Álvarez, som försvarade medborgerliga friheter, sitt medborgarskap och dömdes till ett 26-årigt fängelsestraff.

De pågående krigen i Ukraina och mellan Israel och Hamas lyfter inte upp länderna bland de 50 värsta. De palestinska områdena finns på sextionde plats i år medan Ryssland är på plats 62 och Ukraina 77. Det kan beror på att Hamas angrep Israel den 7 oktober medan uppföljningsperioden för årets lista slutar i september 2023. Eventuella konsekvenser för kristna syns först om ett år.

– Vi vet att i synnerhet protestantiska kristna utsätts för begränsningar i de områden Ryssland ockuperat i Ukraina. Där har också församlingar stängts. Det problemet syns inte i övriga delar Ukraina. Också i Ryssland utsätts protestantiska församlingar för myndigheternas och milisens godtyckliga maktutövande.

Text: Johan Sandberg


KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26